Pelagius
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Pelagius, född cirka 360, död cirka 435, var en brittisk munk och teolog.
Pelagius vistades i Rom omkring år 400 och hade där stort inflytande. Enligt honom räcker den nåd som Gud ger varje människa så att hon kan uppnå frälsningen. Detta fordrar dock stora ansträngningar, och Pelagius förordade ett asketiskt levnadssätt. Mot honom vände sig Augustinus med sin lära att människan efter syndafallet är ur stånd att själv vinna frälsning, och att hon utan Guds särskilda nåd är oförmögen att vända sig till honom.
Pelagius lära, pelagianismen, är en lära om i första hand människans fria vilja, och fördömdes senare på olika kyrkomöten.
