Från Rilpedia

Pals, ordet kommer från samiskan och betyder upphöjning i en myr.^[1]

Även om något omdiskuterat tycks palsar bildas när kapillärt vatten i torven fryser och hindras att åter tina av torvens isolering. Av isen pressas torven upp över myrytan. Nya frysningar sker vilket bildar skikt av torv och is och palsen höjs allt mer. Ju högre palsen blir desto torrare blir dess yta och täcks tillslut av lavar. Dessa kan inte stå emot vinderosionen och palsen börjar därför brytas ner på ytan. Detta blottlägger för mer erosion och till slut kollapsar den.^[2]

Palsmyrarnas grundyta utgörs vanligen av ett starrkärr.

Palsar förekommer i områden med -10 grader Celsius under minst 120 dagar per år. I Sverige främst i Lappland.^[3]

Noter

1. ↑ Nationalencyklopedin
2. ↑ Andréasson, Geobiosfären, s. 384.
3. ↑ Andréasson, Geobiosfären, s. 383.

Referenser

• Andréasson (red.), Per-Gunnar (2006). Geobiosfären en introduktion. Studentlitteratur. ISBN 91-44-03670-1.