Från Rilpedia

PDP-10 var en stordator som tillverkades av Digital Equipment Corporation (DEC) med början slutet av 1960-talet. Namnet betyder "Programmed Data Processor model 10" (programmerad dataprocessor, modell 10). Det är betdelsefull i hackerkulturen efter att den köptes in på 1970-talet i flera universitet och forskningslaboratorier, däribland MIT, Stanford University och Carnegie Mellon University. I Sverigen fanns PDP-10-datorer i Uppsala Universitet, KTH, m.fl.

PDP-10 hade nästan samma arkitektur som den tidigare PDP-6:an. Bl.a. hade den samma 36-bitars ordlängd och nästan samma instruktioner.

Innehåll 1 Modeller och utveckling 2 Mjukvara 3 Kloner 4 Nedläggning och inflytande 5 Trivia 6 Externa länkar

Modeller och utveckling

Den första PDP-10-processor var KA10, som introducerades 1968. Den bestod av diskret logik, dvs individuella transistorer som sammankopplades med wire wrapping. 1973 ersattes KA10 med KI10, som använde sig av TTL SSI-logik. Den följdes i sin tur 1975 av KL10 (senare KL20), som byggdes i ECL, var mikroprogrammerad, och hade ett cacheminne. En mindre, mindre kostsam modell, KS10, introducerades 1978 med TLL och Am2901 bit-slice-komponenter. Den använde dessutom PDP-11:ns Unibus för att ansluta kringutrustning.

KA10 hade en maximal minnesstorlek på 256 Kord (motsvarande 1152 Kbyte).

Mjukvara

Det utsprungliga operativsystemet för PDP-10 hette enkelt "Monitor", men bytte namn senare till TOPS-10, samtidigt som datorn själv döptes om till DECsystem-10. Tidiga version av Monitor och TOPS-10 var grunden till operativsystemen WAITS (Stanford) och Compuserve.

BBN utvecklade sitt eget alternative operativsystem, TENEX, som snabbt blev defaktostandard bland forskare. DEC portade senare TENEX till KL10:n, förbättrade den, och döpte resultatet TOPS-20; detta blev grunden till DECSYSTEM-20-linjen. MIT skapade också ett inflytelsefullt system, ITS.

Kloner

På 1970-talet blev forskarna i Xerox PARC frustrerade över att företagsledningen vägrade köpa in en PDP-10; Xerox hade just köpt bolaget DSS och ville att PARC skulla använda en SDS-dator. Istället utvecklade och byggde PARC två klonade datorer som de kallade "MAXC" (uttalat "Max" efter Max Palevsky, som hade sålt SDS till Xerox) för eget bruk. De körde en modifierad variant av TENEX.

Andra försök att sälja PDP-10-kloner var misslyckade (se Foonly, System Concepts och XKL).

Nedläggning och inflytande

DEC insåg att PDP-10-datorerna konkurrerade med DECs egna VAX-datorer (ättlingar till PDP-11). Företaget beslöt då att sluta tillverka PDP-10-datorer och fokusera sin verksamhet på VAX. Företagen tillkännagav nedläggningsbeslutet 1983.

PDP-10-datorns död var även döden för ITS och den tidiga hackerkulturen, även om hängivna PDP-10-älskare höll igång enstaka maskiner ända i slutet av 1990-talet. Då hade det blivit något av en hackermerit att ha börjat sin programmeringskarriär på en PDP-10.

Assemblerinstruktionerna LDB och DPB (load/deposit byte) lever vidare i programmeringsspråket Common Lisp.

Will Crowther skapade Adventure, det första äventyrsspelet, på en PDP-10. Walter Bright skapade strategispelet Empire på en PDP-10. Roy Trubshaw och Richard Bartle skapade den första MUD:en på en PDP-10.

Trivia

Delar av datorgrafiken i Disneys science fictionfilm TRON renderades av Foonlys PDP-10-klon, F-1. Det är även anmärkningsvärt att PDP-10 har en TRON-instruktion (Test Right-halfword Ones and skip if Not masked) med opkoden 666 (oktal).

Externa länkar

Länkarna är till sidor på engelska.

• 36 Bits Forever!
• PDP-10 stuff
• PDP10 Miscellany Page
• Life in the Fast AC's
• Columbia University DEC PDP-10 page
• Panda Programming TOPS-20 page