Från Rilpedia

Pehr Götrek, född 1799 i Linköping, avliden i Karlskrona 1876, var en svensk bokhandlare och kommunistisk skriftställare som är mest känd för att ha gjort den första svenska översättningen av Det kommunistiska manifestet. Pehr Götrek var kristen och för honom var kommunismen att jämställa med kristendomens ursprungliga läror. Götrek var dessutom nykterist och vegetarian.

Götrek hette ursprungligen Godlund, men antog som student namnet Götrek. Efter studier i Uppsala kallade han sig magister och ägnade sig åt privatundervisning i språk, bokhålleri, snabbskrift m. m., från 1820-talet till 1851 huvudsakligen i Stockholm, där han tillika bedrev antikvarisk bokhandel i förening med lånbibliotek och ett s. k. skillingslotteri. 1824-. 25 utgav han den vittra tidskriften Brage och från januari 1827 en politisk nyhets- och annonstidning, Stockholms Mercurius, som 1828 indrogs av hovkanslern, men fortsattes under annat namn och med annan utgivare fram till 1830.

Götrek utgav 1831 Framtidens religion, uppenbarad af Saint-Simon (ny uppl. 1838 under titeln Saint-Simons religions-lära), men övergick sedan till Cabet, av vars skrifter han 1846 utgav ett urval under titeln Upplysningar om kommunismen. Mot Fourier riktade han 1847 sin märkligaste småskrift, Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen. Vid denna tid samlades kring Götrek en liten skara troende, huvudsakligen unga arbetare, som praktiserat inom sina yrken i Frankrike, och "kommunisten vid Järntorget" har för den skull i senaste tid framdragits ur glömskan som ett slags föregångsman för svensk ungsocialism och syndikalism.

1848 publicerade Götrik sin översättning av Det kommunistiska manifestet, samma år som det tyska originalet publicerades. Götreks version skilde sig dock på några punkter från originalet, till exempel är devisen proletärer i alla länder, förenen eder! ersatt med folkets röst är Guds röst.

Ett årtionde förut hade han visat ett intresse för processen mot Anders Lindeberg, vilket bevarat hans minne i det bevingade ordet: "Låt dem bara ta hufvudet, det gör så godt". En avrättning för majestätsförbrytelse skulle nämligen, enligt Götreks mening, stärka oppositionen mot Karl XIV Johan. Götreks propaganda saknar annars större betydelse för senare samhällsrörelser i Sverige. Märkligare var han som stenograf och han utvecklade en betydande verksamhet inom sin tids folkbildningssträvanden, både i Stockholm och Karlskrona.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Götrek, 1904–1926 ^(Not).