Onkologi
Från Rilpedia
Onkologi, läran om tumörsjukdomar. Av onkos, det grekiska ordet för svulst. Medicinsk specialitet huvudsakligen inriktad på diagnos, prevention och icke-kirurgisk behandling av elakartade tumörsjukdomar (cancer) men handhar även viss diagnostik och behandling av andra tillstånd som till exempel rubbningar i sköldkörtelfunktionen. Cancerbehandling är i dag oftast en multidisciplinär uppgift där företrädare för olika medicinska specialiteter har viktiga funktioner. Flertalet cancerpatienter genomgår någon form av kirurgisk åtgärd men ofta kompletteras den med strålning och/eller medicinsk behandling, till exempel cytostatika eller hormonellt verksamma medel.
Den onkologiska specialiteten är forskningsintensiv. Vid universitetssjukhusen bedrivs såväl ren experimentell forskning på cellnivå som studier på patienter för att utveckla nya behandlingsmetoder och omvårdnadsforskning för att kunna optimera omhändertagandet av patienterna. Translationell forskning syftar till att förkorta vägen från fynd i laboratoriemiljö till klinisk praxis. Epidemiologisk forskning syftar till att kartlägga riskfaktorer för canceruppkomst. Screeningundersökningar syftar till sekundärprevention, det vill säga tidig upptäckt av tumörer innan de ger symtom, vilket kan förbättra chanserna att ge en botande behandling. Screeningprogram finns i dag för bröstcancer och livmoderhalscancer.
Strålbehandling kan ges i både botande och symtomlindrande syfte. Modern teknik har under de senaste decennierna lett till en snabb utveckling av behandlingsformen, vilket ökat möjligheterna att uppnå goda behandlingsresultat (se Strålbehandling). Cytostatika ges oftast i kombinationer. Vid framför allt hematologiska sjukdomar kan cytostatika vara tillräckliga för att uppnå bot, men vid flertalet tumörsjukdomar används de som komplement till andra metoder. Hormonellt verksamma medel används främst vid tumörer i prostata och bröstkörtel.
Under senare år har det kommit ett flertal så kallade "targeted drugs" det vill säga medicinska preparat som designats för att påverka vissa molekyler inuti cellerna eller på deras yta. Målsättningen är att döda eller hindra tillväxten av tumörceller utan att orsaka besvärande biverkningar för patienten.
