Från Rilpedia

Begreppet offentlighet saknar en entydig definition. I vanligt språkbruk avses de verksamheter och organisationer i ett samhälle som är tillgängliga för dess medborgare ^[1]. I andra sammanhang kan offentligheten definieras som bärare av den allmänna opinionen men också som statlig representation^[2].

Innehåll 1 Historik 2 Modern offentlighet 3 Offentlighet och media 4 Nutida forskning 5 Referenser 6 Litteratur 6.1 Uppslagsverk 6.2 Artiklar 7 Se även

Historik

Olika definitioner av offentlighet härrör till olika historiska skeenden. Ursprunget ligger i de grekiska stadsstaterna där den gemensamma sfären polis kontrasterades mot det privata hushållet oikos. I den antika grekiska kulturen är polis den plats där de fria männen genom handlandet kan uppvisa sina dygder och vinna ära. Oikos var kvinnorna, slavarnas och ekonomins spelrum, där livets nödvändigheter upprätthölls.^[3] På detta vis utgjorde oikos en förutsättning för den frihet som åtnjöts i polis.^[4] Under den europeiska medeltiden luckras gränserna mellan privat och offentligt upp. Aristokratins handlande i den gemensamma sfären går inte på ett meningsfullt vis skilja från deras privata handlande. Den antika uppdelningen mellan ekonomi och politisk försvinner också i och med godsherrarnas makt över de livegna bönderna.^[5] I och med detta blir begreppet offentlighet förknippat med representerandet av en högre makt. Därav aristokratins utsmyckning samt gester och åtbörder vilket symboliserar deras roll som ställföreträdare för en gudomlig makt.^[6]

Modern offentlighet

Det moderna offentlighetsbegreppet kopplas ofta samman med demokratins utveckling. I boken Borgerlig offentlighet pekar Jürgen Habermas ut 1700 talets upplysningstänkande som avgörande för den moderna förståelsen av offentligheten. Habermas kopplar samman offentligheten med den framväxande borgarklassen och menar att i och med detta uppstod det en ny samhällssfär vilket lade grunden för en diskursiv demokrati. Denna demokratimodell präglas av idén om det förnuftiga samtalet som medel för att skapa ett bättre samhälle. I människans villkor, Vita activa beskriver Hannah Arendt samma utveckling men menar att det skett en sammanblandning av kategorierna offentlig och privat. Istället för en politisk offentlighet har vi fått en social sfär där ”beteende” har ersatt ”handlandet”.^[7]

Offentlighet och media

Media spelar en avgörande roll i förmedlingen av det offentliga samtal som Habermas förespråkar. Habermas menar att i och med att medierna mer och mer agerar på marknadens villkor och att staten mer och mer reglerar ekonomin, så har offentlighetens sfär minskat. Det moderna offentlighetsbegreppet har därmed trängts undan till förmån för den medeltida betydelsen av offentlighet där det handlar om att representera en högre makt.^[8]

Nutida forskning

Nu pågående forskning kring begreppet offentlighet kretsar bland annat kring frågor om mångfalden inom politiskt deltagande^[9], de nya sociala mediernas betydelse^[10] och det offentliga samtalets status och kvalité.^[11] I Hannah Arendts efterföljd har frågor om feminism och offentlighet diskuterats.^[12]

Referenser

1. ↑ Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sve/offentlighet
2. ↑ Habermas, Jürgen (1984). Borgerlig offentlighet, s 6
3. ↑ Habermas, Jürgen. (1984) s 7
4. ↑ Habermas, Jürgen. (1984) s7. Arendt, Hannah(1998). Människans villkor, s 60
5. ↑ Habermas, Jürgen. (1984) §2, s 8 - 14
6. ↑ Habermas, Jürgen. (1984) s 10
7. ↑ Arendt, Hannah (1998) s 72
8. ↑ Garnham, N. (2001). ‘Public Sphere and the Media’. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Elsevier Science Ltd.
9. ↑ Fraser, Nancy (1992). "Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy" I Habermas and the Public Sphere. (Craig Calhoun, ed.). Cambridge, MA: MIT Press. 109-142.
10. ↑ Johansson, Bengt (2002). Medborgarna och den medialiserade politiken. SOM-rapport, Göteborgs Universitet, Göteborg
11. ↑ "public sphere"Dictionary of the Social Sciences. Craig Calhoun, ed. Oxford University Press 2002. Oxford Reference Online. Oxford University Press. Goteborg University Library.10 February 2009http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t104.e1369
12. ↑ Benhabib, Seyla (1992). Situating the self, gender, community and postmoderism in contemporary ethics. Polity Press, Cambrigde.

Litteratur

Arendt, Hannah (1998). Människans villkor, Vita activa. Göteborg: Daidalos

Benhabib, Seyla (1992). Situating the self, gender, community and postmoderism in contemporary ethic. Cambridge: Polity Press

Habermas, Jürgen(1984). Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv Förlag

Uppslagsverk

"public sphere"Dictionary of the Social Sciences. Craig Calhoun, ed. Oxford University Press 2002. Oxford Reference Online. Oxford University Press. Goteborg University Library.10 February 2009http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t104.e1369

Garnham, N. (2001). ‘Public Sphere and the Media’. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Elsevier Science Ltd.

Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sve/offentlighet

Artiklar

Fraser, Nancy (1992). "Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy" I Habermas and the Public Sphere. (Craig Calhoun, red.). Cambridge, MA: MIT Press. 109-142.

Johansson, Bengt (2002). Medborgarna och den medialiserade politiken. SOM-rapport, Göteborg: Göteborgs Universitet

"public sphere" Dictionary of the Social Sciences. Craig Calhoun, ed. Oxford University Press 2002. Oxford Reference Online. Oxford University Press. Goteborg University Library.10 February 2009http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t104.e1369

Garnham, N. (2001). ‘Public Sphere and the Media’. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Elsevier Science Ltd.

Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sve/offentlighet

Se även

• Offentlig