Nornor
Från Rilpedia
Nornorna (fornnordiska nornir) var tre ödesgudinnor i nordisk mytologi.
De namngivna nornorna hette Urd, Verdandi och Skuld (Urðr, Verðandi ok Skuld) och det har sagts att de i den ordningen representerade det gångna, det varande och det kommande, det som skall komma. Etymologiskt kommer dock orden från isländskans ord för (olycks-)öde, varða (vardande) och skola (nödvändighet) och att förbinda nornorna med ett tidsflöde är förmodligen ett senare kristet påfund som egentligen härstammar från deras romerska motsvarigheter parcerna. Snorre Sturlasson förklarar i sin Edda att det förutom dessa tre även finns ett otal mindre nornor som följer varje människa ifrån födelsen till döden och formar dennes öde (se t ex fylgja, hamingja och vård). Enligt somliga uttolkare ska Urd i (den samgermanska) begynnelsen ha varit ensam ödesgudinna. En norna kunde vara både god och ond.
Nornorna sas leva i en hall vid Yggdrasils rötter intill Urdarbrunnen. Där tog de vatten ur brunnen och sand från marken omkring den jättelika asken och öste över trädet så att dess grenar inte torkade eller ruttnade. Nornorna avgjorde alla levandes öde genom att spinna på livets trådar.
Av den beskrivning vi har av nornorna kan vi sluta oss att nordborna var fatalister och liksom hos grekerna omfattade ödets nycker även gudarna - nornorna lät inte ens dem få veta hur långa trådarna var eller vilka trådar som vävdes samman.
Nornorna motsvaras i grekisk mytologi av moirerna och i romersk mytologi av parcerna. Norna kan möjligen ha betytt "att sno".
|
