Niclas Lundkvist
Från Rilpedia
Niclas Lundkvist (född 1964), även känd under pseudonymen Nikanor Teratologen, är en svensk författare och översättare. Lundkvist är uppvuxen i Kåge, gick högstadiet på Norrhammarskolan i Skellefteå och gymnasiet på Kaplanskolan i samma stad. Han är numera bosatt i en by utanför Skellefteå.
Innehåll |
Debut
Lundkvist slog igenom sommaren 1992 med sin debutbok Äldreomsorgen i Övre Kågedalen. Romanen påstås vara de kvarlämnade anteckningarna efter 11-årige Helge Holmlund där denne berättar om sitt liv i Hebbershålet i Kågedalen med sin morfar och deras sadomasochistiska förhållande. Deras sysselsättning rör sig vanligen om våldtäkt, mord, andra sexuella grymheter samt filosofiska samtal. I deras samtal finns en mängd anspelningar på den klassiska litteraturen, nazistisk ideologi samt esoterika.
Att boken publicerades anonymt fick kritikerna spekulera i vem som låg bakom. I Dagens Nyheter trodde litteraturkritikern Leif Nylén att Lars-Olof Bengtson eller P.O. Enquist fanns bakom signaturen Nikanor Teratologen. Nylén frågade sig om något renommerat svenskt förlag någonsin gett ut en mer osmaklig eller vidrigare bok och ansåg att den mekaniska homosexualiteten och den hatiska kvinnofientligheten till slut blev alltför tröttande.[1] I Norrköpings Tidningar ansåg Ola Gustafsson att romanen var det sämsta debutantverket från ett ansett förlag på åtskilliga år, "Det har överhuvudtaget inget med skönlitteratur att skaffa och däri har det - möjligen - en styrka."[2] Magnus Brohult i Svenska Dagbladet såg likheter med författare som Stig Larsson och Magnus Dahlström.[3]
Äldreomsorgen i Övre Kågedalen har blivit en radiopjäs, Ur djupet av en massakrerad ömtålighet, av Britt Edwall. Morfar spelades av Ernst Günther och Örjan Ramberg spelade Helge.[4]
Litterär stil
Författarskapet under pseudonymen Nikanor Teratologens verk präglas av skabrösa överdrifter av sexuell natur. Namnet "Teratologen" kommer från grekiskans ´τερατολογος´, vilket under den grekiska antiken var en som berättade om järtecken och förunderliga ting. Teratologi är läran om missbildningar, framför allt under den embryonala utvecklingen. Förutom ett direkt inflytande från skräckklassiker som H.P. Lovecraft och erotisk litteratur i stil med Marquis de Sade kan man hos Lundkvist finna ett stort inslag av dysterhet som tycks komma ur en djupt rotad känsla av ensamhet, utsatthet och äckel över den egna bildningen.
Själv svarar han på frågan om varför han skriver under pseudonym:[5]
- Foucault säger på något ställe, att ursprunget till författandet ligger i en önskan att vara ingen, att inte längre ha något ansikte. Det är ett negativt sätt att uttrycka sig på. Man kan också tala om en önskan att få tala som en helt annan, att slippa tala som sig själv. Jag måste locka fram en varelse som sitter djupt inne i mig och som egentligen inte vill arbeta, inte vill uttrycka sig, inte vill rikta sig till någon. En annan, därnere, som är fullständigt likgiltig inför mitt sociala öde. Det är ju den som man bär inom sig som kan skriva. Jag kan inte skriva. Helt säkert, jag kan inte skriva. Han kan skriva. Frågan är bara under vilka villkor jag kan få igång honom. Det är det som arbetet handlar om.
Kritikernas reaktioner
Horace Engdahl säger om Lundkvist:[5]
- I lärdom överträffar han de flesta av sina generationskamrater i den svenska litteraturen. Han deltar i förnyelsen av de värden som han förbannar, och antagligen förstår han det, därav det kalla raseriet.
Svenska Dagbladets recensent Magnus Eriksson är inte imponerad av Teratologen som han säger "tycks besitta ett enormt lärdomsstoff, men tycker samtidigt att det blir illa integrerat, rent idémässigt".[5] Recensenter har framfört att Teratologen har en "osund fascination" för nazism, medan författarkollegan Torbjörn Säfve säger att "snacket om att han skulle vara högerextrem - det är så dumt. Jag ser beskrivningen av morfars hus, med luntorna av nazistisk litteratur som själva sinnebilden av den västerländska världen.".[5]
Icke skönlitterära verk
Förutom författandet av skönlitteratur och aforismer har Lundkvist även översatt Friedrich Nietzsche från tyska för en samlingsvolym utgiven av tidskriften Res Publica och Så talade Zarathustra för förlaget h:ström. Sedan 2007 är Lundkvist verksam som skribent i Tidningen Kulturen samt på kultursidan i Norra Västerbotten. Han har även medverkat i tidskriften Subaltern. Verket Apsefiston är en samling aforismer.
Lundkvist är en av flertalet som ryktats ligga bakom översättarpseudonymen Elias Wraak.
Bibliografi
Översättningar
- Texter av Friedrich Nietzsche åt förlaget Symposion och tidskriften Res Publica.
- Friedrich Nietzsche: Så talade Zarathustra, åt förlaget h:ström - Text & Kultur
Referenser
- ↑ Leif Nylén. "En monsterbok. Vidrigheter på Skellefteåbondska", Dagens Nyheter 10 augusti 1992
- ↑ Ola Gustafsson. "Äldreomsorgen ett misslyckande", Norrköpings Tidningar, 17 augusti 1992
- ↑ Magnus Brohult. "Debutant mördar våldspornografin", Svenska Dagbladet, 14 augusti 1992
- ↑ Statens ljud- och bildarkiv. Svensk Mediedatabas. Radiopjäsen sändes första gången 3 juni 1994 i P1
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 ”Mannen bakom Nikanor Teratologen”. Norra Västerbotten. 2007-07-23. http://www.norran.se/artikel.php?id=7254640&avdelning_1=110&avdelning_2=296. Läst 2007-10-31.
Externa länkar
- Teratologisk sondering - Nikanor Teratologens sidor hos Tidningen Kulturen
- Nikanor Teratologen - Vertigo Förlag
Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
