Ernst Günther
Från Rilpedia
| Ernst Günther | |
|---|---|
| Födelsenamn | Ernst Harry Ingemar Günther |
| Född | 3 juni 1933 Karlskrona, Blekinge län |
| Död | 8 december 1999 (66 år) Ingelstorp, Skåne län |
| År aktiv | 1950-talet - 1996 |
| Maka | Tina Johansson-Günther |
| Betydande roller | Kommissarie Dahlgren i Mannen från Mallorca, Gottfrid i Änglagård Røst till Kakmonstret |
Ernst Harry Ingemar Günther, född 3 juni 1933 i Karlskrona, död 8 december 1999, var en svensk skådespelare och regissör.
Günther började sin skådespelarkarriär vid studentteatern i Stockholm innan han hamnade på Riksteatern som inspicient och tekniker. Han arbetade på Wasa teater i Finland och var därefter engagerad vid stadsteatern i Norrköping. Efter några år på Stockholms stadsteater blev han 1973 anställd vid Dramaten där han arbetade både som skådespelare och regissör.
Han gjorde en lång rad film- och TV-roller och fick ofta spela rödbrusiga och burdusa herrar som till exempel i Rötmånad 1970 och Badjävlar 1971. I slutet av sin karriär fick han ett nytt genombrott med sin roll som den vänlige bonden Gottfrid i Colin Nutleys film Änglagård. Han tilldelades 1992 års Chaplinpris och fick samma år mottaga en Guldbagge för sina många insatser inom svensk film.
Ernst Günther är far till tvillingarna Richard Günther och Savva Ernst Günther.
Innehåll |
Filmografi
Television
- 1968 – Bombi Bitt och jag (TV-serie)
 |
Detta är en av Wikipedias essäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Uppdatera sidan om det behövs eller diskutera innehållet på diskussionssidan. |
- Störst av allt är kärleken!
Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.
På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.
Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.
- Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
- Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
- Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
- Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
- Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
- "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
- "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
- "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
- Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!
Några länkar
|
|
Detta är en av Wikipedias essäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Uppdatera sidan om det behövs eller diskutera innehållet på diskussionssidan. |
- Störst av allt är kärleken!
Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.
På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.
Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.
- Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
- Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
- Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
- Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
- Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
- "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
- "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
- "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
- Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!
Några länkar
|
|
Detta är en av Wikipedias essäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Uppdatera sidan om det behövs eller diskutera innehållet på diskussionssidan. |
- Störst av allt är kärleken!
Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.
På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.
Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.
- Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
- Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
- Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
- Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
- Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
- "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
- "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
- "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
- Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!
Några länkar
Källor
- Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
Noter
