Från Rilpedia

Nektanebos bedrägeri är motivet i en mycket spridd folksaga eller novell, som var gängse i Orienten från äldsta tider och vunnit stor utbredning även i europeisk litteratur.

I anknytning till Nektanebo II, Egyptens siste infödde härskare, lyder sagan (enligt den grekiska Alexandersromanen), att Alexander den store skulle vara en son av Nektanebo, som i guden Amons gestalt skulle haft sexuellt umgänge med Alexanders mor Olympias. Grundtemat är, att en människa utger sig för ett överjordiskt väsen och i denna egenskap umgås med mänskliga kvinnor. Detta motiv har varit starkt spritt i Orienten och spelat en viktig både religionshistorisk och litteraturhistorisk roll. Så spelar det in i de österländska Messiasberättelserna, i den grekiska, hellenistiska, senlatinska och medeltida (Boccaccio och Mordini) berättelselitteraturen ända till moderna noveller och berättelser (La Fontaine, Voltaire, Wieland, Andersens flygande koffert o.s.v.). Även i den indiska litteraturen ("Brhatkatha" och "Kathasaritsagara") har motivet använts. Jfr O. Weinreich, "Der trug des Nektanébos. Wandlungen eines novellenstoffes" (1911).

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nektanebos bedrägeri, 1904–1926 ^(Not).