Från Rilpedia

Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård.

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Vetenskapshistoria. (Diskutera)

Den Naturvetenskapliga revolutionen brukar betraktas som den moderna naturvetenskapens början. Den hade sin genombrottsperiod under 1600-talet. Galileo Galilei, Nicolaus Copernicus och Isaac Newton hade störst betydelse för denna period.

Upplysningen: Den tidigare mannen att lyssna på var Aristoteles och hans världsbild stämde nästan överens med kyrkans = den var godtagbar hos kyrkan men de var felaktiga. Copernicus som var en kyrkans man räknade ut att jorden istället rörde sig runt solen men publicerade sina upptäckter först på dödsbädden. Detta ledde till sist till en ny syn inom forskningen, nämligen: Tidigare hade man identifierat och accepterat den etablerade överheten. Men man började nu istället kritiskt och vetenskapligt att granska problemet. Detta var den viktigaste upptäckten även om det bara var ett nytt tillvägagångssätt. Mckay sid 566

Upplysningens förutsättningar De vetenskapliga landvinningar som kännetecknade upplysningstiden i stora delar av Europa hade i stor utsträckning sitt ursprung i Newtons epokgörande arbete inom det naturvetenskapliga fältet. Även inom andra områden hade man under 1600-talet skapat vad som skulle bli grundvalarna till upplysningens filosofiska och naturvetenskapliga glansperiod. En väsentlig skillnad fanns dock. Den ökade läskunnigheten under 1700-talet bidrog till att föra ut de vetenskapliga rönen i samhället på ett helt annat sätt än tidigare. Man måste förvisso vara medveten om att demokratiseringen ännu hade högst begränsad omfattning och vetenskapens framsteg var fortfarande främst en angelägenhet för städernas befolkning.

Orsaker till vetenskapliga revolutionen: Det Först de långtida bidragen av det mer intellektuella levandet under medeltiden och de medeltida universiteten som började att bli vanligare och vanligare under medeltiden. Renässansen stimulerade också då man nu började gå tillbaka till de gamla grekland och återigen upptäckte deras matematiska kunskaper. Kunskapen att navigera till sjös ökade även  att upptäcktsresorna gjorde möjliga. Detta ledde även till uppfinnandet av diverse instrument som teleskopet, barometern, termometern, mikroskop m.m. Några resultat av den vetenskapliga revolutionen: Åter igen man ändrade sättet att tänka ”it refused to base its conclusions on tradition and establishmed sources, on ancient authorities and sacred texts.” Sedan så hjälpa ju självklart de ovanstående upptäckterna tex handeln till sjös med mera.

Upplysningen: Ingenting fick baseras bara på tro, detta gjorde att naturkunskapen oftast kom på kollisionskurs med kyrkan. Tron om det goda samhället, att människor faktiskt ska kunna få det bättre börjas även att spridas. Upplysningen var en bred intellektuell och kulturell rörelse som växte i styrka gradvis och ca 1750 hade rörelsen mognat klart. Mer och mer litteratur började nu även nå Europa om omvärlden och europén blev medveten om att allting i världen inte fungerade som i Europa och man började nu undra vad som var rätt och fel och sätta saker och ting i relation till varandra.

Politik: Upplysningsvågen hade från början inga politiska ambitioner, utan ville snarare få folk att börja tänka på ett nytt sätt, kritiskt vetenskapligt granskande. Men självklart så ledde denna typ av tankar till politisk kritik och intresse för politisk reform. Ända till den amerikanska revolutionen tyckte många att en förändring av det politiska systemet borde komma inifrån snarare än utifrån (speciellt i centrala och östra Europa).

Mckay sid 585 och vidare