Muränor
Från Rilpedia
| ?Muränor | |
|---|---|
 Muräna i Röda havet
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning: | Ålartade fiskar Anguilliformes |
| Familj: | Muränor Muraenidae |
|
|
|
| §Muraenidae | |
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Muränor (Muraenidae) är en familj i ordningen ålartade fiskar. Det finns ungefär 200 arter och den längsta muränan är Strophidon sathete som kan bli upptill 4 meter lång.
Muränor har ett oförtjänt dåligt rykte om att vara elaka, i själva verket är de skygga och biter människor endast i självförsvar.
Släkten
- Anarchias
- Channomuraena
- Cirrimaxilla
- Echidna
- Enchelycore
- Enchelynassa
- Ephidrena
- Gymnomuraena
- Gymnothorax
- Monopenchelys
- Muraena
- Pseudechidna
- Rhinomuraena
- Scuticaria
- Strophidon
- Uropterygius
Övrigt
Muränorna är med sin muskulösa, ålliknande kropp och sina kraftiga käkar en av revets farligaste invånare. Trots sitt ormliknande utseende är Muränan en fisk. De största arterna kan bli upp till 3 meter långa och tjocka som ett människolår.
De håller till i hålor och skrevor under dagen och kommer fram på natten för att söka sitt byte - fisk, kräftdjur och bläckfisk. Muränor har ett kraftigt, sönderslitande bett. Deras välutvecklade luktsinne vägleder dem till bytet.
