Från Rilpedia

Mun, munhåla (Cavum oris), är den öppning genom vilken ett djur eller en människa tar in föda. Munnen sitter vanligen i huvudet; det finns dock plattmaskar vars mun sitter mitt på kroppen. De flesta djur har en matspjälkningskanal med munnen i ena änden och analöppningen i den andra. Vissa primitiva djur har dock ingen anus utan använder munnen även för att göra sig av med avfallsprodukter.

På människor och andra däggdjur sker en första mekanisk och kemisk nedbrytning av födan i munhålan. I munnen utsöndras saliv som innehåller antibakteriella ämnen och enzymet amylas som bryter ned stärkelse till maltos.

Munnen är även ett andningsorgan, då luft kan ledas till lungorna via såväl näsa som mun.

Hos människan är munnen även del av talapparaten. Här används både läpparna, tungan, gommen och tänderna. Munhålans bakre gräns är svalget med gomspenen. I många kulturer använder människan även munnen för att utdela ömhetsbetygelser i form av kyssar.

I munnen sitter också en tunga, på denna sitter smaklökarna som vi använder för att känna smaken på saker vi äter. De ändras ju äldre man blir och ger också en del nöje till att just äta.

Oral protetik

Oral protetik omfattar ersättning av förlorad mjuk- och hårdvävnad i munhålan. Det är dessutom en specialitet som utförs av specialistutbildad tandläkare, en så kallad protetiker.

Källor

• Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Oral protetik