Från Rilpedia

Mumie, ett lik som bevarats under lång tid, de mest kända mumierna är de som balsamerats i syfte att de ska bevaras, exempelvis i Egypten. Det finns även sådana som naturen bevarat, som exempelvis Bockstensmannen eller Ötzi. Processen som omvandlar liket till en form som kan stå sig under lång tid kallas mumifiering.

Ordet kommer från det arabiska ordet mumiyah - bitumen, som man länge trodde användes vid balsameringsprocessen i det antika Egypten, något som man senare har betvivlat. En annan teori är att ordet kommer från det koptiska ordet mum - bivax, som faktiskt användes vid balsamering.

Den tidigaste mumien är daterad till omkring 3300 f.Kr. och finns bevarad på British Museum i London. Han har där fått namnet Ginger, eftersom han är rödhårig. Han begravdes i torr ökensand som förhindrade förmultning.

Uppvaknande mumier med en förbannelse förekommer ofta i skräckfilmer.

Egypten

Syftet med mumifieringen i det forntida Egypten var att bevara kroppen för att man skulle fortsätta må bra och se bra ut i dödsriket, och mumien tänktes på så sätt vara en förutsättning för evigt liv. Den första mumien var dödsguden Osiris.

Man plockade ut fyra utvalda organ och la dem i varsit kanopkärl. Kärlens lock föreställde gudar och skulle symbolisera deras vakan över organen. Imset tog hand om levern, Hapy lungorna, Duamutef magsäcken och Qebehsemuf tarmarna. Man tog även ut hjärnan. Det gick till så att man tog ett verktyg som var avlångt med en krok i ena änden och grävde djupt in genom näsan upp till hjärnan. Hjärnan var dock inget som sparades. Kroppen tvättas med palmvin och sedan la man ut salt, som skulle hjälpa kroppen att torka. Kroppen låg i många dagar innan man fortsatte processen. Man fyllde då kroppen med olika oljor, harts och väv för att fylla ut kroppen så att den skulle se ut som förut. Men man fick vara försiktig. Man har nämligen hittat mumier som svält upp på grund av för mycket fyllning. Man har också hittat mumier som blivit förstörda av för mycket olja. Man lindade in mumien i linne och band in amuletter som skulle bringa tur under den döde personens resa i dödsriket. Mumien lades i en eller flera kistor och sedan i en sarkofag.

Egyptierna mumifierade även sådana djur som betraktades som heliga, exempelvis katter och hökar. När dom skulle ta ut organen, tex hjärnan så tog dom en pinne och vispade runt tills hjärnan rann ut.