Från Rilpedia

Mauritz Frohm, född 1 januari 1840, död 4 april 1912, var stadsarkitekt i Helsingborg mellan åren 1868 och 1903 och efterlämnade flera betydande byggnader i staden.

Han föddes i Helsingborg som son till juveleraren Jonas Frohm och hans hustru Christina (född Ramberg). Flyttade till Göteborg som 16-åring där han läste byggnadskonst på Chalmers slöjdskola. Efter studierna bodde han ett antal år i Stockholm där han fick anställning hos Helgo Zettervall.

1865 återvände Frohm till Helsingborg och 1868 tillträdde han som stadsarkitekt. Då detta yrket inte betalade sig så bra vid den tiden hade han även ett kontor vid sidan av. Han var upphovsman till runt 460 olika objekt runt om i det kraftigt expanderande Helsingborg. Hans byggnadsstil var dominerad av rikt dekorerade oftast putsade klassicistiska hus.

Mot slutet av seklet började mer moderna tankar om arkitektur nå Sverige och Frohms arkitektur ansågs tillhöra den äldre skolan. Vid denna tiden fick han konkurrens av den yngre arkitekten Alfred Hellerström som etablerat sig i staden efter att ha vunnit tävlingen om stadens rådhus.

Frohm lämnade sin tjänst som stadsarkitekt 1903 vilket innebar att han nästan slutade helt med yrket som arkitekt. Han gifte sig aldrig och dog 1912. Hans efterträdare som stadsarkitekt blev Alfred Hellerström.

Verk

• Continentalpalatset, 1868-83
• Hertzska villan (ombyggnad), 1875
• Vikingsberg, 1870-talet
• Hotell Mollberg, 1884, 1905
• Tullhuset, 1887
• Helsingborgs barnsjukhus, 1888
• Helsingborgs sockerfabrik, 1889

Källa

• Arkitekturguide för Helsingborg, 2005, ISBN 91-975719-0-3.