Från Rilpedia

John Martin Skoglund född 2 september 1892 i Risinge församling, Östergötlands län, död 6 december 1976 i Norrköping, var en svensk politiker (högerman).

Martin Skoglund föddes i Risinge socken, Östergötland som son till hemmansägaren Karl Jonas Skoglund och dennes hustru Stina Lisa Olofsdotter. Efter att under åren 1911-1912 ha genomgått folkhögskola och lantmannaskola fick han i unga år ta över hemgården i byn Doverstorp. 1917 gifte han sig med lantbrukardottern Elsa Andersson med vilken han fick två barn.

1919 blev Skoglund invald i Risinge kommunalfullmäktige och blev snart en av de ledande männen i hemtrakten, han var dessutom 1923-1928 ordförande i fattigvårdstyrelsen.

1928 ställde Skoglund upp som kandidat inför andrakammarvalet och invaldes tack högerledaren Arvid Lindmans segerval hösten 1928.

I riksdagen profilerade sig Skoglund som högerns socialpolitiske expert och blev snabbt anlitad som en tung riksdagspolitiker med ansvar för många socialpolitiska beslut, till exempel folkpensioneringsbeslutet 1946. Andra frågor som intresserade honom var jordbruk, försvar och skatter, där det som intresserade honom mest som interpellationsärenden. Skoglund hade många riksdagsuppdrag, bland annat var han ordförande i riksdagens statsutskott 1950 till 1960 och förste vice talman i andra kammaren 1949-1958.

1935 avgick Arvid Lindman som högerledare och Skoglund utsågs efter valet av professor Gösta Bagge som partiledare till förste vice ordförande i Högerns riksorganisation. Såväl 1944 som 1950 var han tilltänkt som partiordförande men fick stå tillbaka för Fritiof Domö respektive Jarl Hjalmarson. Han avgick som vice ordförande i högerns riksorganisation 1956.

1960 pensionerade sig Skoglund från riksdagen och dog 1976 i Norrköping efter att hans hustru hade avlidit 1973.