Marianne Vos
Från Rilpedia
 |
|
| Personlig information | |
|---|---|
| Namn | Marianne Vos |
| Född | 13 maj 1987 |
| Hemland | Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna |
| Längd | 1.68 m |
| Vikt | 58 kg |
| Stallinformation | |
| Nuvarande stall | Team DSB Bank |
| Disciplin | Landsväg, cykelkross, bana, mountainbike |
| Roll | Cyklist |
| Proffsstall | |
| 2006 2007– |
Team DSB-Ballast Nedam Team DSB Bank |
| Väsentliga vinster | |
 Olympiska spelen - poänglopp (2008)Världsmästerskapen - linjelopp (2006) Världsmästerskapen - cykelkross (2006, 2009) Världsmästerskapen - poängtävling (2008) Världscupen (2007) La Flèche Wallonne Féminine (2007) |
|
| Senast uppdaterad: | |
| 1 februari 2009 | |
| Marianne Vos | ||
| Cykelsport, kvinnor | ||
 Olympiska medaljer |
||
|---|---|---|
| Guld | Peking 2008 | Bancykling, Poänglopp |
| VM-medaljer | ||
| Guld | Salzburg, 2006 | Linjelopp |
| Guld | Zeddam, 2006 | Cykelkross |
| Guld | Manchester, 2008 | Bancykling, Poänglopp |
| Guld | Hoogerheide, 2009 | Cykelkross |
| Silver | Stuttgart, 2007 | Linjelopp |
| Silver | Varese, 2008 | Linjelopp |
Marianne Vos, född 13 maj 1987 i 's-Hertogenbosch är en professionell nederländsk cykelkross-, ban- och landsvägscyklist. Efter att ha vunnit de europeiska mästerskapen och världsmästerskapen för juniorer blev hon professionell. Hon blev världsmästare i cykelkross och landsvägscykling som 19-åring. Hon vann också poängtävlingen i världsmästerskapen i bancykling under säsongen 2008. Det gjorde att hon blev den första världsmästaren i alla de tre grenarna, landsväg, bancykling och cykelkross. Marianne Vos har också tagit guld i de Olympiska sommarspelen 2008 i poänglopp.
Innehåll |
De tidiga åren
Marianne Vos började cykla på landsväg när hon var sex år efter att ha sett sin äldre bror tävla, som redan var en cyklist.[1] I början tränade hon med sin brors lag eftersom hon var för ung för att tävla. Under vintern började hon också cykla cykelkross. Åldersgränsen för att tävla var åtta år och när hon nått den åldern började hon att tävla i de båda grenarna. Hon tränade också hastighetsåkning på skridskor och på inlines. När hon blev 14 år slutade hon med inlinesåkningen och började i stället cykla mountainbike.
Professionella karriären
Hon vann två nationsmästerskap (mountainbike och landsvägscykling för juniorer) under säsongen 2002 och hon slutade tvåa i tempoloppet efter Roxanne Knetemann. Året därpå vann hon återigen mästerskapen i mountainbike. Hon slutade tvåa i landsvägsloppets tempolopp.
Under året 2004 vann hon sin första internationella tävling, i Gieten.[2] Hon slutade trea i Nederländernas linje- och tempolopp. Hon vann cykelkrosstävlingar i Surhuisterveen och Pijnacker-Nootdorp. Hon blev för tredje gången nederländsk juniormästare i mountainbike[3] innan Marianne Vos fortsatte till Verona där världsmästerskapen hölls 2004. Vos vann där världsmästerskapen i linjelopp för juniorer. Hon var då 17 år och bröt i väg på det sista varvet av tävlingen och vann tävlingen genom soloutbrytningen.[4] I slutet av året blev hon utsedd till Sport FM Sportswoman of the year 2004.[5]
Som världsmästare tog Vos hem landsvägstiteln under de nationella mästerskapen framför 2004-års mästare Ellen van Dijk. Senare den veckan vann Van Dijk tempoloppet framför Maxime Groenewegen, medan Marianne Vos slutade trea igen. Som senior, samma år, slutade han tvåa på de nederländska cykelkrossmästerskapen före Daphny van den Brand.[6] Marianne Vos tog senare sin fjärde mästerskapstitel i mountainbike innan hon vann ett juniorvärldscupmöte i Houffalize.[7] Hon slutade fyra på världsmästerskapen i cykelkross och en vecka senare vann hon ett lopp i Heeswijk.[8] Efter det loppet började Vos att tävla i seniortävlingarna. I slutet av säsongen slutade Marianne Vos två på världsmästerskapen efter Danmarks cyklist Mie Bekker Lacota. [9]
Under vintersäsongen fortsatte Vos att tävla i cykelkross och sex veckor efter sin silvermedalj i Salzburg vann hon tävlingar i Harderwijk och Suameer.[10][11] I de europeiska cykelkrossmästerskapen skulle Marianne Vos hjälpa favoriten till vinsten Daphny van den Brand att vinna tävlingen men Vos vann i stället tävlingen före van den Brand.[12] Efter de europeiska mästerskapen vann hon två tävlingar i Gieten och Loenhout.[13][14] Även det året fick hon pris som Sport FM Sportswoman of the year 2005.[15]
2006
Direkt på den nya säsongen, 1 januari 2006, vann nederländskan en tävling i Pétange.[16] En vecka senare i de nederländska mästerskapen i cykelkross i Huijbergen slutade Daphny van den Brand guldmedaljen framför Marianne Vos, som tog silver.[17] Vos bestämde sig därefter att koncentrera sig på att vinna världsmästerskapen i cykelkross, som skulle gå av stapel i hemlandet. Bara Hanka Kupfernagel och van den Brand kunde utmana Marianne Vos i tävlingen. En spurt mellan Kupfernagel och Vos blev avgörande för vinsten efter att van den Brand blivit tvungen att byta cykel. Vos vann guldmedaljen.[18]
Under landsvägssäsongen vann Marianne Vos etapp 5 av Gracia-Orlova Tour i Tjeckien.[19] Samma vecka vann hon Omloop van Borsele för andra gången på rad. Hon åkte också over till Spanien och tävlade i Emakumeen Bira där hon vann den första etappen. [20] Hon vann också nationsmästerskapen i linjelopp. I juni blev hon utsedd till Nederländernas sporttalang året 2006.[21] Några veckor senare vann hon Omloop van Valkenburg.
Eftersom hon fortfarande var ung nog att tävla som junior valde hon att tävla i de europeiska nationsmästerskapen i linjelopp i Valkenburg, där hon vann spurten över italienaren Tatiana Guderzo.[22] Hon vann senare två etapper och totalsegern i Tour Féminin en Limousin.[23]
I augusti skrev hon ett femårskontrakt med det nederländska stallet Team DSB-Ballast Nedam.[24] Därefter vann hon etapp 4 av Trophée d'Or Féminin före Tanja Schmidt-Hennes.[25] Efter att ha blivit silvermedaljör i världsmästerskapen 2005 återvände Vos till tävlingen för att tävla i seniorlandsvägstävlingen. Loppet slutade med en spurt mellan 15 kvinnor och Vos tog hem segern i loppet.[26]
Under de europeiska cykelkrossmästerskapen 2006 tog Vos bronsmedaljen efter Daphny van den Brand and Hanka Kupfernagel.[27]
2007
Under säsongen 2007 blev Marianne Vos vinnaren av världscupen efter att ha vunnit tävlingarna La Flèche Wallonne Féminine och Rund um die Nürnberger Altstadt. Under säsongen vann hon också tre etapper och slutställningen på Giro di San Marino. Hon vann också Ronde van Gelderland, Omloop van Borsele och en etapp på Tour de l'Aude Cycliste Feminin. I mitten av juni vann hon två etapper på Emakumeen Bira. Hon slutade tvåa på tävlingen 25 sekunder efter den svenska cyklisten Susanne Ljungskog. Hon vann etapp 2 av Giro d'Italia Femminile, där hon också hade två andra placeringar på etapperna 5 och 7. I slutet av säsongen slutade hon tvåa i världsmästerskapen framför italienskan Marta Bastianelli.
Under säsongen vann hon det europeiska linjeloppsmästerskapet för U23-cyklister.
Efter världsmästerskapen tog säsongen slut och hon fortsatte säsongen på bana genom att vinna scratch- och poängtävlingen i en tävling i Peking. Två tävlingar som hon också vann på de nederländska nationsmästerskapen på bana.
2008
Marianne Vos slutade tvåa bakom Hanka Kupfernagel när cykelkrossmästerskapen avgjordes i slutet av januari 2008. Innan silvermedaljen hade hon Vierdaagse van Rotterdam, en tävling på bana, tillsammans med Adrie Visser. I februari vann hon scratch i Köpenhamn och en månad senare segrade hon i poängtävlingen i världsmästerskapen på bana.
Under landsvägssäsongen vann hon Gran Prix International Dottignies i april. Hon segrade i La Flèche Wallonne Féminine och på tre etapper av Gracia–Orlova, vilket ledde henne till seger i tävlingen. Under maj åkte Marianne Vos över till El Salvador och vann där GP De Santa Ana. Hon vann också tre etapper och slutställningen på Vuelta Ciclista Femenina a el Salvador. Dagarna senare vann hon Vuelta a Occidente på El Salvador, då hade hon vunnit tre etapper under tävlingen.
Hon återvände till Europa och vann fyra etapper och slutställningen av det spanska loppet Emakumeen Bira. I slutet av juni vann hon de nederländska nationsmästerskapen i linjelopp. Hon vann etapperna 2 och tre av Krasna Lipa Tour Féminine innan hon åkte över till de Olympiska sommarspelen 2008, där hon slutade sexa i linjeloppet och slutade på 14:e plats i tempoloppet. Bättre gick det på bana där hon tog guldmedaljen i kvinnornas poänglopp, genom att ta ett helt varv på sina konkurrenter på varv 33 av 100. Marianne Vos blev den första nederländska kvinna att vinna ett poänglopp under de Olympiska spelen.[28]
Hon fortsatte sin säsong med att sluta trea på etapp 1 av Holland Ladies Tour, innan hon slutade tvåa på den sjätte etappen. I världscupen slutade hon trea efter Judith Arndt och Suzanne de Goede. I mitten av september 2008 vann nederländskan etapp 2a i Giro della Toscana Int. Femminile och slutade tvåa efter Ina-Yoko Teutenberg på etapp 4. I slutet av tävlingen stod det klart att hon slutade på tredje plats efter Judith Arndt och Trixi Worrack i sammanställningen. I slutet av september tog hon silver i världsmästerskapen i Varese efter den brittiska cyklisten Nicole Cooke.
Efter världsmästerskapen inom landsvägscykling började cykelkross-säsongen. Marianne Vos slutade tvåa i tävlingarna i Frankfurt am Main och Antwerpen efter Kupfernagel innan hon vann tävlingen i Zolder framför tyskan. I Loenhout slutade Vos trea bakom Daphny van den Brand och Katie Compton.
2009
Säsongen 2009 startade den 1 januari när Vos slutade tvåa i Pétange efter den amerikanska cyklisten Georgia Gould. Några dagar där på deltog hon tillsammans med tyskan Angela Hennig i velodromtävlingen Vierdaagse van Rotterdam. Paret slutade trea i tävlingen. Marianne Vos vann, i februari 2009, världsmästerskapen i cykelkross före Hanka Kupfernagel och amerikanskan Katherine Compton. Hon vann senare cykelkrosstävlingen i Oostmalle framför Daphny van den Brand och Sanne Cant, innan landsvägssäsongen kom igång på riktigt. Den 20 mars slutade hon trea på GP Costa Etrusca bakom Emma Pooley och Kristin Armstrong. Vos vann Trofeo Alfredo Binda-Comune di Cittiglio och Damesronde van Drenthe innan hon fortsatte med att vinna Vallonska pilen, för tredje gången, framför Emma Johansson och Claudia Häusler.
Referenser
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
- ↑ Persoonlijke gegevens Marianne Vos, mariannevos.nl
- ↑ Gieten, Cyclocross (V) 2004, dewielersite.net
- ↑ Mountain bike results, mariannevos.nl
- ↑ Vrooming Vos wins Junior crown, eurosport.com, 1 oktober 2004
- ↑ Sport FM Verkiezing, mariannevos.nl
- ↑ NK Cyclocross, Elite, Nederland (V) 2005, dewielersite.net
- ↑ Mountain bike results, mariannevos.nl
- ↑ Mountain bike results, mariannevos.nl
- ↑ 2005 Junior World Championships Day 6 (Road Races), britishcycling.org
- ↑ Harderwijk, Cyclocross (V) 2005, dewielersite.net
- ↑ Suameer (Ned) 15 October 2005, mariannevos.nl
- ↑ European Cyclo-Cross Championships 2005, britishcycling.org
- ↑ Gieten, Cyclocross (V) 2005, dewielersite.net
- ↑ Loenhout, Cyclocross (V) 2005, dewielersite.net
- ↑ Sport FM Verkiezing, mariannevos.nl
- ↑ Pétange, cyclocross (V) 2006, dewielersite.net
- ↑ NK Cyclocross, Elite, Nederland (V) 2006, dewielersite.nl
- ↑ Vos takes Cyclo-cross world championships at the line, cyclingnews.com, 29 januari 2006
- ↑ Gracia - Orlova (V) 2006, dewielersite.net
- ↑ Emakumeen Bira (V) 2006, dewielersite.net
- ↑ Vos gekozen tot Talent van het Jaar, wielerrevue.nl, 28 juni 2006
- ↑ EK op de weg, Beloften (V) 2006, dewielersite.net
- ↑ Tour Féminin en Limousin 2006, dewielersite.net
- ↑ Vos with DSB for five years, cyclingnews.com, 7 augusti 2006
- ↑ Trophée d'Or Féminin 2006, dewielersite.net
- ↑ Vos takes her second rainbow in a year, cyclingnews.com, 23 september 2006
- ↑ EC Cyclo-cross 2006, wielercomite-huybergen.nl]
- ↑ Vos adds another title to impressive palmarès, Latest Cycling News, August 18, 2008, cyclingnews.com
