Söder Mälarstrand
Från Rilpedia
Söder Mälarstrand är en strandgata med kaj på Södermalm i Stockholm. Den sträcker sig längs Riddarfjärden från Pålsundet i väst till Centralbron i öst och är ca 2.200 meter lång.
Innehåll |
Gatans historia
Så sent som 1884 fanns här ingen sammanhängande strandgata. På Atlas öfver Stockholm upprättad och utgifven av A.R. Lundgren syns en vågig strandlinje med många bryggor och kajer och inritat med röd färg en bred strandgata med namnet "Söder Mälarstrand", nästan i stil med Norr Mälarstrand. Riktigt så präktig blev den aldrig. Kajen som anlades under 1930-talet förföll och många sjöodugliga fartyg förtöjdes där. I början av 1990-talet fick strandpromenaden vid Pålsundet stängas av p.g.a. rasrisk. År 1997 färdigställdes dock en ny strandpromenad och kajsträckningen längs hela Söder Mälarstrand har renoverats sedan dess med cykel- och gångväg. Vid kajen finns bl.a. hotell- och restaurangfartyg och Sjömansskolan.
Münchenbryggeriet
Största byggnadskomplexet vid Söder Mälarstrand 29 är Münchenbryggeriet. Grosshandelsbolaget C.C. Brusell & Co började 1857 tillverka och sälja här öl under namnet Münchens Bryggeribolag och han kallades sitt bryggeri efter den bayerska bryggeristaden München. Innan ölepokens början bedrevs på denna numer kända industritomt en rad verksamheter såsom väveri, kakelugnar, ångmaskinsdrivna brandsprutor, tryckeri, gjuteri och snickeri. Här tillverkades öl i över hundra år, den sista flaskan fylldes så sent som 1971.
Byggföretaget ABV köpte bryggeriets huvudbyggnad 1979 av kommunen och blev 1985 klar med en total renovering av de ca 50 000 m². Idag är Münchenbryggeriet ett mäss- och konferenscenter.
Mariahissen
En annan intressant byggnad som finns vid Söder Mälarstrand är Mariahissen, vid foten av Mariaberget, som uppfördes år 1885 efter ritningar av arkitekt Gustaf Dahl. Han gav byggnaden en nygotisk stil med spetsbågefönster, tinnar och torn. Mariahissens spetsiga torn och gångbryggan i järnfackverk som korsar Bastugatan avslutar Bellmansgatan mot norr.
Mariahissen uppfördes för att förbinda Mariaberget med Mälarens södra strand, där ångsluparna gick i skytteltrafik till Riddarholmen. Tre tusen personer brukade ta den här vägen varje dag. I takt med att stadens kommunikationer utvecklades, minskade antalet hissresenärer och i slutet av 1930-talet lades trafiken ned. Huset blev snabbt förfallet, men i mitten av 1970-talet renoverades det och i dag finns där bl. a. festlokaler, arkitektföretag, reklambyrå och handelsbolag som hyresgäster. Den publika hissen är dock ej i drift längre.
Se även
Källor
- Stockholms kartor, Rabén & Sjögren, 1992
- Stockholms gatunamn, Allmänna förlaget, 1986
- Grön Stadsvandring, Gatu- och fastighetskontoret, 1999