Maria Teresia av Österrike

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Maria Teresia, tysk-romersk kejsarinna, drottning av Ungern, Böhmen, Kroatien, Slavonien, ärkehertiginna av Österrike, hertiginna av Parma och Piacenza, storhertiginna av Toscana.

Maria Teresia som elvaåring 1728.

Maria Theresia, född 13 maj 1717 i Wien, död 29 november 1780 i Wien.

Dotter till Karl VI och Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel.

Hon regerade från 1740-1780 över det Habsburgska riket, vilket hon genom den pragmatiska sanktionen fick överta efter sin far Karl VI, som saknade manliga arvingar.

Maria Theresia var konservativ i sitt sätt att regera och antisemitisk, men genomförde trots detta mer för att förhindra livegenskapen i sina landområden än vad någon annan regent (bortsett från Josef II) gjorde under 1700-talet. Dock gick hon långsamt och försiktigt tillväga, något som Josef II inte hade tålamod till.
Vid österrikiska tronföljdskriget 1748 tvingads hon avstå Schlesien till Preussen, men lyckades bl.a. genom ungrarnas trofasta stöd nå sitt huvudsyfte - att hålla samman det habsburgska väldet.
Genom den s.k. allianernas omvälvning 1756, som gjorde arvfienderna Österrike och Frankrike till bundsförvanter, lyckades hon skapa en koalition mot Preussen. Det sjuårskrig (1756-1763) som därpå följde ledde dock inte till den revansch hon hoppats på, utan Schlesien förblev preussiskt.

Gift 1736 med hertig Frans Stefan av Lothringen (regerade som Frans I (tysk-romersk kejsare)). Äktenskapet var mycket lyckligt och hon födde sexton barn, däribland döttrarna Marie Antoinette och Maria Karolina och sönerna Josef II och Leopold II. Hon samregerade med sonen Josef 1765-1780.

Maria Theresia var en from, vänlig och känslig kvinnna. Hon var en entusiastisk beskyddare av musiken och älskade att uppföra konserter och operor på det nyuppförda slottet Schönbrunn.

Makens död 1765 var ett svårt slag för Maria Theresia, som hon aldrig lyckades övervinna. Hans bortgång fick henne att nästan begå självmord och under den första tiden tålde hon inte ens att se sina yngsta barn.

År 1774 undertecknade Maria Theresia en lag om allmän undervisningsplikt, som innebar att alla skulle få åtnjuta undervisning i minst 6 år.

På Alla själars dag den 2 november 1780 förkylde Maria Theresia sig när hon företog sin vanliga vallfärd till släktens gravvalv i Kapuzinerkirche i Wien. Förkylningen övergick i lunginflammation och efter två veckors lidande avled hon den 29 november. Hon var in i det sista fullt klar i huvudet och sade själv till att tiden var inne då hon skulle få sista smörjelsen.

De "Maria-Theresiadaler" som präglades under hennes tid, och med det oförändrade årtalet 1780 även efter hennes död, kom att spridas med handeln långt utanför rikets gränser och förblev gångbara i östra medelhavsområdet och i den islamiska världen i mer än ett sekel. I Etiopien gällde de som officiellt betalningsmedel fram till och med andra världskriget. Barn:

1. Maria Elisabeth (1737-1740)
2. Maria Anna (1738-1789)
3. Maria Karolina (1740-1741)
4. Josef II (tysk-romersk kejsare) (1741-1790)
5. Maria Christina (1742-1798; ståthållarinna i Nederländerna)
6. Maria Elisabeth (1743-1808)
7. Karl Josef (1745-1761)
8. Maria Amalia (1746-1804)
9. Leopold II (tysk-romersk kejsare) (1747-1792)
10. Karolina (född o död 1748)
11. Johanna Gabriella (1750-1762)
12. Maria Josepha (1751-1767)
13. Maria Karolina (1752-1814, gift med Ferdinand, kung av Neapel och Sicilien)
14. Ferdinand Karl (1754-1806)
15. Marie Antoinette (1755-1793; gift med Ludvig XVI av Frankrike)
16. Maximilian Franz (1756-1801)