Maria Gripe
Från Rilpedia
Maria Gripe, född som Maja Stina Walter 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007 i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
Maria Gripe föddes i Vaxholm, men hon flyttade som sexåring till Örebro. Efter att ha bott där några år, flyttade hon till Stockholm där hon tog sin studentexamen och läste vid universitetet. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, som har illustrerat de flesta av hennes böcker med omslag. Hans karriär som illustratör startade i samband med att Maria gjorde sin debut som författare med boken I vår lilla stad. Deras dotter Camilla Gripe är författare och översättare. Hon bodde i större delen av sitt vuxna liv i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok "Agnes Cecilia" ägde rum.
Efter en längre tids demenssjukdom somnade Maria Gripe lugnt och stilla in på ett sjukhem i Rönninge utanför Stockholm den 5 april 2007. Hon blev 83 år gammal.
Innehåll |
Stil
Många av Maria Gripes böcker – särskilt de senare verken – innehåller övernaturliga eller lite mystiska element. Denna förändring i hennes författarskap ägde rum dels till följd av påverkan av Edgar Allan Poe, Charlotte Brontë och Emily Brontë, samt Carl Jonas Love Almqvist, dels som en reaktion emot underhållningsvåldet som började vinna mark inom kulturyttringarna. [1]
Ett annat återkommande motiv i Gripes böcker är skugga, som till exempel är ledmotiv i Skuggan över stenbänken från 1982. [2]
Filmatiseringar och översättningar
Hon skrev 38 böcker, översatta till 29 olika språk. Detta gör henne till en av Sveriges mest produktiva författare. Hennes sista utgivna bok är Annas blomma 1997 Hennes författarskap har belönats med många priser.
Flera av Maria Gripes böcker har filmatiserats till exempel Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia och Skuggserien. Dramatiserade versioner av Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia har gått som sommarlovsföljetonger i radio.
Bibliografi, i urval
Böcker av Maria Gripe
- 1954 - I vår lilla stad
- 1955 - När det snöade (tillsammans med Harald Gripe)
- 1956 - Kung Laban kommer (tillsammans med Harald Gripe)
- 1956 - Kvarteret Labyrinten
- 1957 - Sebastian och skuggan (tillsammans med Harald Gripe)
- 1957 - Stackars lilla Q (tillsammans med Harald Gripe)
- 1959 - Tappa inte masken
- 1960 - De små röda (tillsammans med Harald Gripe)
- 1961 - Josefin (tillsammans med Harald Gripe)
- 1962 - Hugo och Josefin (tillsammans med Harald Gripe)
- 1963 - Pappa Pellerins dotter (tillsammans med Harald Gripe)
- 1964 - Glasblåsarns barn
- 1965 - I klockornas tid (tillsammans med Harald Gripe)
- 1966 - Hugo (tillsammans med Harald Gripe)
- 1967 - Landet utanför (tillsammans med Harald Gripe)
- 1968 - Nattpappan (tillsammans med Harald Gripe)
- 1969 - Glastunneln
- 1970 - Tanten
- 1971 - Julias hus och nattpappan (tillsammans med Harald Gripe)
- 1972 - Elvis Karlsson (tillsammans med Harald Gripe)
- 1973 - Elvis, Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1974 - Den gröna kappan
- 1974 - Ellen, dellen
- 1976 - Den riktiga Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1977 - Att vara Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1978 - Tordyveln flyger i skymningen
- 1979 - Bara Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1981 - Agnes Cecilia - en sällsam historia
- 1982 - Skuggan över stenbänken
- 1984 - ...och de vita skuggorna i skogen
- 1985 - Godispåsen (tillsammans med Harald Gripe)
- 1986 - Skuggornas barn
- 1986 - Boken om Hugo och Josefin (tillsammans med Harald Gripe)
- 1988 - Skugg-gömman
- 1991 - Tre trappor upp med hiss
- 1992 - Eget rum
- 1994 - Egna världar
Böcker om Maria Gripe
- 1994 - Carina Lidström: Sökande, Spegling, metamorfos. Tre vägar genom Maria Gripes Skuggserie.
- 2000 - Ying Toijer Nilsson: Skuggornas förtrogna - om Maria Gripe
Priser och utmärkelser
- Nils Holgersson-plaketten 1963 (för, Hugo och Josefin)
- Expressens Heffaklump 1966
- Astrid Lindgren-priset 1972
- H.C. Andersen-medaljen (1974)
- Doblougska priset 1979
- BMF-plaketten 1984 för ...och de vita skuggorna i skogen
- Wettergrens barnbokollon 1986
- Östrabopriset 1998
- Litteris et artibus-medaljen (2003)
Referenser
- ↑ SvD - Maria Gripe har avlidit (070405)
- ↑ Nettervik, Ingrid: I barnbokens värld, gleerups, 1994. ISBN 91-40-63795-6.
