Maria Anna Mozart
Från Rilpedia
.jpg)
Maria Anna Walburga Ignatia Mozart ( född 30 juli 1751, död 29 oktober 1829) smeknamn Nannerl, var storasyster till Wolfgang Amadeus Mozart och dotter till Leopold och Anna Maria Mozart. Smeknamnet Nannerl (en diminutiv av Anna) gick hon under bara i familjen och dess närmaste krets, men det är under det hon har blivit känd för eftervärlden. Hennes namn för yttre bruk var i regel Marianne.
Innehåll |
Levnad
Barndom
När Marianne var sju år gammal började hennes far lära henne spela piano, och från början framstod hon som ett underbarn, dock möjligen i mindre grad än sin bror. Leopold tog med henne och hennes bror på många turnéer i europeiska städer, såsom Wien och Paris, för att visa upp deras talang. Till en början placerades hon ibland högst upp på annonseringsbladen för konserterna hon deltog i, och hon ansågs vara en utmärkt cembalist och pianist.
.jpg)
Dock, med tanke på hennes föräldrars ståndpunkt och de rådande samhällsnormerna, blev det omöjligt för Marianne att fortsätta sin karriär när hon blev äldre. Som New Grove uttrycker det: “från 1769 och framåt var hon inte längre tillåten att uppvisa sina artistiska talanger under resor med sin bror, eftersom hon nått giftasålder.” Wolfgang fortsatte under 1770-talet att uppnå många artistiska framgångar, genom sina resor i Italien med fadern Leopold, men Marianne fick stanna hemma i Salzburg med sin mor. Likaledes fick hon stanna hemma med Leopold när Wolfgang besökte Paris och andra städer mellan 1777-1779, i sällskap med sin mor.
Det finns bevis för att Marianne komponerade musik, eftersom det finns brev från Wolfgang som prisar hennes arbeten, men Leopolds voluminösa korrespondens nämner aldrig någon av hennes kompositioner, och ingen har heller överlevt.[2]
Giftermål och barn
Till skillnad från sin bror, som grälade med deras far och till slut ignorerade hans önskningar i livets viktigare aspekter, med andra ord val av karriär och maka, så förblev Marianne helt underdånig i sin relation med fadern och vad gällde hans önskningar. Hon förälskade sig i Franz d'Ippold, som var kapten och privatlärare, men tvingades av sin far att säga nej till hans frieri. Wolfgang försökte i detta fall, utan framgång, att övertala Marianne att stå upp för sin egen önskan[3]
Till slut gifte sig Marianne med en förmögen domare, Johann Baptist Reichsfreiherr Berchtold von Sonnenburg (Johann Baptist Franz von Berchtold zu Sonnenburg) (23 augusti, 1783), [4] och slog sig till ro med honom i St. Gilgen, en by i Österrike cirka 25 kilometer[5] västerut från Mozartfamiljens hem i Salzburg. Sonnenburg var redan änkling från två tidigare äktenskap[6] och hade fem barn från dessa äktenskap, vilka Marianne hjälpte till att uppfostra. Hon födde tre egna barn: Leopold Alois Pantaleon (1785–1840), Jeanette (1789–1805) och Maria Babette (1790–91).
Leopolds uppfostran av hennes son
En ovanlig incident i Mariannes liv inträffade i samband med födelsen av hennes första barn (27 juli 1785), en son som fick namnet Leopold efter sin morfar. Marianne hade rest från sitt hem i St. Gilgen till Salzburg för att föda där istället. När hon återvände till St. Gilgen, lämnade hon spädbarnet under hennes fars och hans tjänares omsorg. Leopold den äldre uttryckte i ett brev som hann före Marianne till St. Gilgen, en önskan att uppfostra barnet själv de första månaderna. 1786 förlängde han detta arrangemang för en ospecificerad tid. Leopold fortsatte att ta hand om sitt barnbarn, och glädjes åt pojkens framsteg (potträning, tal och så vidare) och han påbörjade de första stegen av musikalisk undervisning. Marianne träffade sin son under sina få besök, men stod mestadels helt utanför hans uppfostran. Arrangemanget fortsatte till Leopold den äldres död den 28 maj, 1787.
Biografer gissar olika på grunden för detta arrangemang. Lille Leopold var sjuk under sina spädbarnsår, och behövde kanske stanna i Salzburg på grund av detta, men detta förklarar inte varför han hölls kvar där efter att ha tillfrisknat. En annan möjlighet är att Leopold den äldre oroade sig över Mariannes känsliga hälsa eller att hon också behövde ta hand om styvbarnen. Maynard Solomon har skrivit en biografi, där han intar den ståndpunkten att Leopold önskade använda hans talang för att träna upp ett musikaliskt geni, såsom han hade gjort med Wolfgang, och att Marianne stod så under sin fars välde att hon löd.[7]
Relation till Wolfgang
När Mozart var väldigt liten var Nannerl hans idol. Maynard Solomon skriver: ”Vid tre års ålder blev Mozart inspirerad att studera musik genom att iaktta hur hans far instruerade Marianne; han ville vara som hon.”[8]. De två barnen stod varandra väldigt nära, och de uppfann ett hemligt språk och ett påhittat ”Baksidans kungarike” där de var kung och drottning. Mozarts tidiga korrespondens med Marianne är kärleksfull och innefattar också sådana sexuella ordlekar som Mozart gärna använde med nära vänner. Någon gång skrev Wolfgang stycken i Mariannes dagbok, där han skrev om sig själv i tredje person.[9].
Wolfgang skrev några kompositioner för Marianne att framföra, såsom Preludium och Fuga i C-dur K. 394 (1782). Fram till sin död skickade han henne avskrifter av sina pianokonserter (fram till No. 21) till St. Gilgen. När Marianne fyllde 31 år fick hon följande dikt av Wolfgang:
Glücks=Wunsch
Beim Punsch!
Ich bin heut ausgegangen, Du wußtest nicht warum. -
Ich kann nur so viel sagen, daß es geschah darum,
Um dich mit etwas kleinem ein wenig zu erfreu'n,
Wobei ich weder Kösten, noch Fleiß noch Müh wollt' scheu'n, -
Ich weiß zwar nicht gewieß, ob Du den Punsch magst trinken,
O! Sage doch nicht - Nein, - sonst möcht' das Bindband stinken;
Ich dachte so bei mir, Du liebst die Engeländer,
Denn liebtest du Paris, so gäbe ich Dir Bänder,
Wohlriechende Gewässer, ein künstliches Bouquet,
Du aber, liebste Schwester, Du bist keine Coquette,
Drum nimm aus meiner Hand den guten, kräft'gen Punsch,
Und laß ihn Dir recht schmecken, das ist mein einz'ger Wunsch.
Salzburg, den 31. Juli 1782
W.A. Mozart m/p.
gekrönter Scheiben=poet
Angående relationen mellan Wolfgang and Marianne under hans senare år, skiljer sig biografierna. I ”The New Grove” står det att Wolfgang “förblev nära sammanbunden med henne.” I motsats till detta påstår Maynard Solomon att Wolfgang och Marianne senare gled ifrån varandra. Han bemärker, till exempel, att Wolfgang och Marianne aldrig besökte varandra igen, efter den förstnämndes olyckliga besök i Salzburg 1783, och att de aldrig träffade varandras barn, samt att deras korrespondens minskade kraftigt, för att helt sluta helt 1788.[10]
Solomon förklarar detta avslut med att det åsamkades av de gräl som försiggick mellan Leopold och Wolfgang, Marianne tog alltid sin faders sida. Tillsammans med Leopold var hon negativ gentemot Mozarts flytt till Wien 1781, för att försöka sig på framgång själv. Hon var också emot hans äktenskap 1782 med Constanze Weber, och hon ignorerade Constanze efter att de hade gift sig. Marianne skickade tillbaka Constanzes tidiga brev och vägrade bli vän med henne när Mozart tog med henne till Salzburg 1783, i hopp om att återknyta med familjen. När Leopold dog 1787 bråkade Marianne och Wolfgang över arvet och slutade att hålla kontakten året efter.[11]
Senare år
Marianne återvände till Salzburg efter att hennes make avlidit1801 [12] och där arbetade hon som musiklärarinna. Under hennes senare levnadstid träffade Marianne för andra gången, sedan det olyckliga besöket 1783, Mozarts änka Constanze. 1820, flyttade Constanze och hennes andre make Georg Nikolaus von Nissen till Salzburg. Trots att Marianne inte ens vetat att Constanze fortfarande var vid liv[13], var mötet uppenbarligen ”artigt” (Solomon) men inte hjärtligt. Tillslut gjorde Marianne dock paret Nissens en stor tjänst; i syftet för att sammanställa en biografi om Mozart, som paret tillsammans skrev, lät hon dem få hennes samling av familjen Mozarts familjebrev, och dessa inkluderade bland annat Wolfgang och Leopolds korrespondens fram till 1781.[14]
1821 besöktes Marianne av Wolfgangs son Franz Xaver Mozart, vilken hon aldrig träffat under hennes broders livstid. Sonen hade rest från sitt hem i Lemberg för att dirigera ett framförande av hans faders Requiem till minne av den nyligen avlidna Nissen. Under hennes sista år, försämrades Mariannes hälsa och 1825 blev hon blind. Mary Novello och hennes make Vincent (A Mozart Pilgrimage - Eine Wallfahrt zu Mozart), ett engelskt par, besökte henne i Salzburg 1829. Mary uppfattade fru Berchtold som ”blind, långsam, uttröttad, svag och nästan utan talförmåga”, såväl som ensam. Hon misstog Marianne för att vara utfattig, då Marianne efterlämnade en stor förmögenhet vid sin bortgång (7837 gulden).[15]
Marianne dog den 29 oktober, 1829, och begravdes, efter egen önskan, på kyrkogården vid St Peter klostret i Salzburg.[16]
Marianne i litteratur
Marianne var subjektet i en ”biografi i dikter”, The Other Mozart av Sharon Chmielarz (ISBN 0-86538-101-1). Mozart’s Sister, en bok av Alison Bauld puplicerades i Storbritannien av Alcina Press 2005 och i Australia av Port Campbell Press 2006. Den följer Nannerl Mozarts liv från äktenskapet framtill hennes död, genom konversationer med hennes brorson Franz Xaver, Mozarts yngre son. Bauld har också publicerat en fiktiv dagbok som Nannerl Mozart i formen av Nannerls blog.
Noteringar
1. ^ ”-erl” är ett diminutivt suffix på tyska. “Nannerl” som troligtvis från “Nanna”, vilket ett småbarn enkelt kunde förväxla uttalet till “Anna” med, varvid ”-erl” suffixet senare tillkom.
2. ^ New Grove
3. ^ Solomon 1995, 404
4. ^ Solomon 1995, 389
5. ^ Kilometersträcka från http://www.infoplease.com/atlas/calculate-distance.html
6. ^ Deutsch 1965
7. ^ Källa för den sektion: Solomon 1995, 389-392
8. ^ Solomon 1995, 399
9. ^ Källa för denna paragraf: Solomon 1995, 399
10. ^ Solomon 1995, 414
11. ^ Solomons tolkning av Wolfgang och Mariannes försämrade relation, återfinns i kapitel 25 i Solomon 1995. Påstående angående gräl över arvet ifrågasätts av ”The New Grove”, vilken försäkrar att alla förhandlingar vad gäller arvet hölls av Mariannes make, eftersom en kvinna inte var sin egen förmyndare under den tiden.
12. ^ New Grove
13. ^ Solomon 1995, 501
14. ^ Solomon 1995, 502
15. ^ Källa ang. sista levnadsåren: New Grove
16. ^ Källa ang. begravning: New Grove
Referenser
• Deutsch, Otto Erich (1965) Mozart: A Documentary Biography. Stanford, CA: Stanford University Press.
• Solomon, Maynard (1995) Mozart: A Life. Harper Collins.
• New Grove Dictionary of Music and Musicians, online edition, artikeln "Mozart". Artikelns sektion angående Maria Anna Mozart är skriven av Eva Rieger. Copyright 2007, Oxford University Press.
Externa länkar
• Mozart Project:[ http://www.mozartproject.org/biography/mozart_n.html]
• Portraits of Anomaly: Nannerl Mozart, Fanny Mendelssohn, Clara Schumann: [1]
