Margaret Beaufort
Från Rilpedia
Margaret Beaufort, född 31 maj 1443, död 29 juni 1509, dotter till John Beaufort, hertig av Somerset, barnbarn till John Beaufort, earl av Somerset, och barnbarnsbarn till Johan av Gent och hans älskarinna Katherine Swynford; då Johan av Gent gifte sig med Katherine, blev deras barn, Beauforts, legitimerade, men deras ättlingar hindrades från att ärva tronen. Trots det är varje monark sedan Edvard IV av England deras ättling.
Edvard och hans yngre bror Rikard III av England var söner till Cecily Neville, barnbarn till Johanna Beaufort och barnbarnsbarn till Johan av Gent och Katherine Swynford.
Margaret gifte sig fyra gånger, men fick bara ett barn. Det barnet kom att bli Henrik VII av England.
Margarets första bröllop, med John de la Pole, ägde rum 1450, då hon bara var ett barn, men annullerades efter en kort tid. Hennes släkting Henrik VI hade ännu inte några barn och funderade på att utse henne som sin efterträdare. Hon gifte sig med hans halvbror, Edmund Tudor, earl av Richmond. Edmund var kungens mor, änkedrottning Catherine av Valois' äldste son i hennes illegala äktenskap med en walesisk page, Owen Tudor.
Margarets son Henrik, den lancastriske tronpretendenten i slutet av Rosornas krig - den som vann alltihop och enade de båda husen genom att gifta sig med den yorkiska prinsessan Elizabeth av York - hade kungligt blod, men inget legalt anspråk på tronen.
Edmund avled då Margaret bara var tretton och gravid. Födseln var besvärlig och ledde till att hon inte kunde få fler barn. Trots detta gifte hon snart om sig med den Sir Henry Stafford, son till Humphrey Stafford, hertig av Buckingham. Då han dog 1471, avlade hon ett kyskhetslöfte, något som dock inte hindrade henne att gifta sig med Thomas, Lord Stanley, någon gång mellan 1473 och 1482. Stanley, som hade bytt sida flera gånger under Rosornas krig, valde att lura kung Rikard på slagfältet under Slaget vid Bosworth Field 1485, och därigenom skänka segern till Margarets son Henrik Tudor. Stanley blev senare earl av Derby, vilket gjorde Margaret grevinna av Derby, och hon var fortfarande änkegrevinna av Richmond. Hon var känd för sin bildning och fromhet, och hennes son sägs ha varit mycket fäst vid henne.
1502 grundade hon Lady Margarets teologiprofessur vid Cambridge universitet.
Hennes porträtt i bön, i sin rikt möblerade privata kammare, bakom hennes rum, är en unik inblick i den dåtida sengotiska aristokratiska engelska interiören. Den strama änkan kontrasterar mot hennes privata rums prakt, där varje yta är mönstrad, till och med golvet har växlande gräddfärgade och terrakottafärgade golvplattor.
