MRSA

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Meticillinresistent Staphylococcus aureus
Meticillinresistenta stafylokocker
Meticillinresistenta stafylokocker
Systematik
Domän: Bakterier
Stam: Firmicutes
Klass: Bacilli
Ordning: Bacillales
Familj: Staphylococcaceae
Släkte: Staphylococcus
Art: 'S. aureus'
Vetenskapligt namn
§Staphylococcus aureus
Auktor: Rosenbach 1884

MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus), meticillinresistenta stafylokocker är en variant av bakterien Staphylococcus aureus som utvecklat resistens mot meticillin, vilket är typrepresentant för en grupp antibiotika (isoxapenicilliner) som är förstahandsval vid antibiotikabehandling av stafylokockinfektioner. Vid infektioner orsakade av MRSA är det nödvändigt att använda andra typer av antibiotika, som ofta har fler biverkningar och är betydligt dyrare.

MRSA förknippas med så kallade vårdrelaterade infektioner (nosokomiala infektioner eller populärt sjukhussjukan).

MRSA sprids framförallt inom vården och är idag det största hygieniska problemet man har på sjukhus världen över, detta då det är väldigt svårt att få bort när det väl kommit till ett sjukhus. Patienter och personal på sjukhusen kan få MRSA i näsan eller på huden utan att få några som helst symptom och kan gå runt med detta i månader. I Sverige ska därför alla misstänkta MRSA-bärare isoleras för att man ska kunna kontrollodla och om det visar sig att de bär på MRSA så vårdas de isolerat för att undvika spridning.

Nyare forskning visar att ju fler antibiotikabehandlingar man genomgått, desto större är risken att smittas och bli bärare av meticillinresistenta stafylokocker.[1]

Innehåll

Resistens

Meticillinresistensen hos S. aureus beror oftast inte på betalaktamaser. I bakteriers cellvägg finns strukturer som kallas PBP (penicillinbindande protein). Det är vid dessa betalaktamantibiotikan fäster när det ska angripa bakterien genom att förstöra bakteriens cellvägg. S. aureus har fyra stycken PBP (PBP 1-4). Det viktigaste av dessa kallas för PBP2 och S. aureus har detta i dubbel upplaga, ena har väldigt låg ”vilja” att fästa till betalaktamantibiotika och det skapas därför resistens.

När man ska undersöka om ett bakterieprov innehåller MRSA letar man efter två gener. De är mec A, som ger MRSA dess meticillinresistens, och nuc vilket är en unik gen just hos S. aureus. Detta är möjligt tack vare den nobelprisbelönta tekniken PCR.

Motmedel

Enligt forskare vid Saint Andrews universitet i Skottland finns det stora förhoppningar på att ett protein (ranalexin) funnet hos en art av grodor vid namn American Bullfrog tillsammans med enzymet lysostaphin ska ha en stor hämmande effekt på de så kallade mördarbakterierna.[2][3]

Även verksamma ämnen i cannabis har visats sig kunna hjälpa emot bakterierna [4]

Referenser

Noter

  1. Anna Larsson, Lättare bli smittad av MRSA om man fått antibiotika tidigare, artikel 〈http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=1582151 〉 på Sveriges Radios webbplats (7 september 2007)
  2. Artikel i tidningen Ny Teknikhttp://www.nyteknik.se/art/51607
  3. National Center for Biotechnology Information - Potent, synergistic inhibition of Staphylococcus aureus upon exposure to a combination of the endopeptidase lysostaphin and the cationic peptide ranalexin.
  4. [1]

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg