Lyndon B. Johnson
Från Rilpedia
 |
|
| USA:s 36:e president | |
|---|---|
| Ämbetsperiod: | |
| 22 november 1963 – 20 januari 1969 | |
| Vicepresident: | Vakant 1963-1965 Hubert H. Humphrey 1965-1969 |
| Företrädare: | John F. Kennedy |
| Efterträdare: | Richard Nixon |
| USA:s 37:e vicepresident | |
| Ämbetsperiod: | |
| 20 januari 1961 - 22 november 1963 | |
| President: | John F. Kennedy |
| Företrädare: | Richard Nixon |
| Efterträdare: | Hubert Humphrey |
| {{{nummer3}}} | |
| Ämbetsperiod: | |
| {{{ämbetsperiod3}}} | |
| Information | |
| Födelsedatum: | Torsdagen den 27 augusti 1908 |
| Födelseplats: | Stonewall, Gillespie County, Texas, USA |
| Dödsdatum: | Måndagen den 22 januari 1973 |
| Dödsplats: | Stonewall, Gillespie County, Texas, USA |
| Hustru: | Lady Bird Johnson giftermål den 17 nov 1934 |
| Politiskt parti: | Demokraterna |
Lyndon Baines Johnson, vanligtvis Lyndon B. Johnson, på engelska även känd som LBJ, född 27 augusti 1908 i Stonewall, Gillespie County, Texas, död 22 januari 1973 i Stonewall, Gillespie County, Texas, var en amerikansk politiker för demokratiska partiet och var USA:s 36:e president från 22 november 1963 till 20 januari 1969.
Innehåll |
Politisk karriär
Kongressen
Lyndon B. Johnson blev ledamot av representanthuset år 1937. Han ställde 1941 upp i valet till senaten mot den sittande guvernören i Texas, W. Lee O'Daniel, men förlorade. Han ställde upp igen 1948, valdes och blev senator 1949. År 1953 utvaldes han till ledare för den demokratiska minoriteten i senaten. Han är fortfarande den person som snabbast har gått från nyvald senator till gruppledare i senaten. Johnson blev gruppledare efter bara sex år, en mandatperiod. Samma år blev han omvald och eftersom demokraterna fick majoritet, blev han även majoritetsledare, den mäktigaste personen i senaten.
Vicepresident
År 1960 ställde han upp i presidentvalet men John F. Kennedy blev i stället demokraternas kandidat. När denne blivit vald till presidentkandidat erbjöd han Johnson att bli sin vicepresidentkandidat, vilket Kennedy inte trodde att han skulle gå med på, men som Johnson gjorde. Johnson var vicepresident från den 20 januari 1961 till den 22 november 1963 då president Kennedy blev mördad. Som vicepresident hade han litet inflytande i politiken eftersom Kennedy egentligen inte önskat Johnson utan frågat honom utav respekt för honom som senatens ledare och i tron att han skulle avstå.
President
Johnson svor presidenteden ombord på flygplanet Air Force One, på Loveflygplatsen i Dallas, klockan 20.38 (svensk tid) den 22 november 1963, efter att det bekräftats att Kennedy var död. Johnson vann sedan det påföljande presidentvalet 1964 med 61 procent av folkets röster, och 486 av de 538 elektorsrösterna, den största segern sedan Franklin D. Roosevelts 1936. Detta skedde både tack vare att folket hade mordet på nationalhjälten Kennedy i närminnet och att motkandidaten Barry Goldwater var alltför konservativ och fortfarande stödde segregationen mellan den svarta och den vita befolkningen. Goldwater fick därför endast stöd i den djupa södern och vann knappt sin hemstat Arizona, medan Johnson fick stöd av resten av landet.
President Johnson genomförde många sociala reformer i USA och stärkte de mänskliga och sociala rättigheterna.
Vietnamkriget
Mot sitt löfte under valkampanjen 1964 ökade Johnson successivt USA:s engagemang i kriget mellan Sydvietnam och Nordvietnam från några tiotal tusen "rådgivare" åt Sydvietnam 1964 till över 500 000 man år 1969, varav de flesta var stridande. Som skäl till det ökade engagemanget angav han nordvietnamesiska patrullbåtars eldgivning mot amerikanska krigsfartyg i Tonkinbukten utanför Nordvietnam. Den så kallade Tonkinresolutionen som togs av Kongressen gav sedan presidenten möjlighet att ta militära beslut utan att tillfråga Kongressen. USA blev därmed en mycket aktiv part i Vietnamkriget, vilket minskade Johnsons popularitet i hög grad på grund av stora amerikanska förluster. Under Vietnamkriget dödades över 50 000 amerikaner och över 300 000 sårades. De sista amerikanska trupperna skulle inte lämna Sydvietnam förrän när Gerald R. Ford blev president på 1970-talet.
Slutet på karriären
Johnson valde att efter att ha förlorat det första primärvalet att dra tillbaka sin kandidatur i valet 1968. Han ville inte splittra nationen på grund av kriget, och dessutom hade hans egna parti delats mellan fyra kandidater, vilket gjorde hans vinst av partiets kandidatur mindre trolig. Det var John F. Kennedys bror Robert Kennedy som fångade upp de unga och minoriteterna, men han blev mördad, som sin bror, efter att ha vunnit primärvalet i Kalifornien. Eugene McCarthy var den stora antikrigskandidaten som också fångade upp stort stöd, och till sist George Wallace som hade en segrations kampanj och hade starkt stöd i södern. Efter att Johnson hade dragit sig ur tog hans vicepresident Hubert H. Humphrey över hans del och efter att Kennedy hade dött och Wallace hade lämnat det demokratiska partiet för att ha en självständig kampanj, så vann Humphrey kandidaturen. I valet sedan förlorade Humphrey efter att Wallace hade tagit många väljare med sig, vilket gjorde att Johnson ersattes som president den 20 januari 1969 av Richard Nixon. Nixon var vicepresident innan Johnson blev det 1961 och även Kennedys republikanska motkandidat 1960, som även hade lyckats få kandidaturen 1968.
Johnson dog den 22 januari 1973 i en hjärtinfarkt. Han fick en statsbegravning två dagar senare.
Utnämningar till högsta domstolen
Johnson utnämnde följande domare till USA:s högsta domstol:
- Abe Fortas, 1965 (utnämnd till chefsdomare 1968 av president Johnson, men utnämningen drogs tillbaka efter hårt motstånd i senaten) .
- Thurgood Marshall, 1967 (första afroamerikanen)
Kuriosa
Det har funnits två amerikanska presidenter med namnet Johnson; Andrew Johnson och Lyndon B. Johnson. Båda blev president genom att deras föregångare, Abraham Lincoln och John F. Kennedy, blev mördade. Båda dessa valdes år 1860 och 1960. De två Johnson var därför vicepresidenter innan dess, och dessförinnan var båda senatorer och representanter i kongressen från sydstater, båda valda år -37. De båda var födda -08, 1808/1908 och de båda dog på 70-talen. [källa behövs]
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lyndon B. Johnson
Wikiquote har citat av eller om Lyndon B. Johnson
- Senate Leaders: Lyndon B. Johnson, Master of the Senate - biografi på senatens webbplats
Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
|
|||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||
|
|||||||
