Lumparn
Från Rilpedia
Lumparn (fi. Lumpari) är en ca 10 km lång och bred havsfjärd (60° 10’ N 20° 09’ Ö) på Åland. Fjärden kallas ibland även för Innanhavet och den gränsar mot Sund i norr, Jomala i öster, Lemland i söder och Lumparland samt Vårdö i öster. Det största djupet är på 35 m och det ligger i den östra delen av fjärden invid ön Trollskär i den norra delen av Lumparland [1]. Medeldjupet är 20 m. Bottnen är flack och denna består av jotnisk sandsten och östersjökalk. Fjärden har ett flertal vikar, vilka stäcker sig åt olika håll. Bland dessa finna Slottssundet, vilket är 4 km långt och utsträcker sig till Kastelholm, samt Färjsundet. I Lumparn finns ett fåtal mindre öar.[2]
Båtsvik är ett litet område med sommarstugor som ligger vid sjön Lumparn i Åland.
Nedslagskratern
Lumparn är den femte identifierade nedslagskratern i Finland. Tidigare trodde man att fjärden var en gravsänka [3]. Trots att man forskat i området sedan 1931 så identifierades den som en krater först år 1993. 1979 antydde paleontologen Glen Merrill att Lumparn inte är en gravsänka utan en nedslagskrater. Sommaren 1992 upptäckte den svenske geologen Nils-Bertil Svensson långa kornformade tektiter. Dessa kan bäst ses i bergsgrunden vid stränderna i den sydvästra delen av Lumparn. Borrprov hade gjorts på 1960-talet, men då borrade man bara i sandstensavlagringen [4].
Kratern har en diameter på 7-10 km och den ligger helt under havsbottnet och är täckt av flera lager sediment. Mellan det pleistocena lagret och rapakiviskiktet ligger ett lager av sandsten från den paleozoiska (ordovicium) eran. Stränderna vid Lumparn är ett av de få ställen i Finland där fossiler kan hittas. Åldern på nedslagskratern är 500 - 1200 miljoner år.[5]
Referenser
- ↑ Kartplatsen (Lantmäteriverket)
- ↑ "Lumparn", med bildtext. Uppslagsverket Finland, band 3, ISBN 951-50-1370-4, Schildts Förlags Ab, Helsingfors, 2005
- ↑ L. Bergman: Berggrunden inom Signilskar, Mariehamn och Geta kartblad (1981)
- ↑ M. Lehtinen (m fl): Meteoriittitörmäyskraatterit - maan ja taivaan kohtauspaikat. Suomen Geologinen Seura. Jyväskylä. 1998
- ↑ J. Moilanen: Lumparn (på engelska)