Från Rilpedia

Lotussutran, Saddarmapundarikasutra, från omkring år 200 e.Kr. är mahayanabuddhismens mest kända heliga skrift. Den beskriver hur Buddha predikar för en stor mängd både lärjungar och gudar om den inre sanningen som ännu inte hade uppenbarats: att alla kan bli buddhor och nå nirvana och att theravadabuddhismens tal om den ständiga ansträngningen inte stämmer. I Lotussutran förekommer också den kända buddhan eller bodhisattvan Avalokiteshvara (i Tibet uppenbarad som Chenresi, i Kina som Guanyin, i Japan som Kannon).