Linköpings stifts- och landsbibliotek
Från Rilpedia
Linköpings stifts- och landsbibliotek är huvudbibliotek för Linköpings kommun. Den nuvarande byggnaden invigdes 2000, efter att den föregående förstörts i en brand 1996. Biblioteket är centralt beläget nära Linköpings domkyrka. Byggnaden inrymmer även stadsarkiv, länsbibliotek och kommunens informationskontor. Ett antal filialer är knutna till biblioteket.
Historia
Boksamlingen vid biblioteket anses ha sitt ursprung i en liten samling handskrifter som 1287 donerades till Linköpings domkyrka. Samlingen var inrymd i domkyrkotornet, men flyttades på 1870-talet till Konsistoriehuset, uppfört 1826. Stiftsbibliotekarie var på 1830-talet Karl Johan Metzén, sedermera kyrkoherde i Klockrike, på 1910-talet Carl Magnus Stenbock och på 1920-talet Nils Gobom.
Linköpings stad inrättade 1861 ett sockenbibliotek i enlighet med folkskolestadgan, inrymt i Ljungstedtska skolhuset. Detta utropades hösten 1864 till stadsbibliotek med Valfrid Hjertberg som bibliotekarie, som dock flyttade till Göteborg 1867 varefter bibliotekets verksamhet avtog. I stället grundades på 1880-talet föreningsbibliotek inom IOGT och ABF. Efter mycket utredande beslöt staden att inrätta ett bibliotek i stadshuset, som öppnade i januari 1924 med den erfarna Elisabeth Berggren som chef och genast blev mycket välbesökt. När stadsbiblioteket slogs samman med stiftsbiblioteket, blev namnet folkbiblioteksavdelningen vid Stifts- och landsbiblioteket. Det betydde att Berggren blev avdelningschef under Gobom. De kom inte överens och hon tog tjänstledigt för att 1926 genomgå Skolöverstyrelsens biblioteksskola. En cirkelrund tillbyggnad bakom Konsistoriehuset blev det förenade bibliotekets nya lokal i juni 1928. När Berggren 1928 återvände till Stockholm, efterträddes hon av Greta Conwentz.
1973 invigdes en modern biblioteksbyggnad intill Konsistoriehuset. Arkitekt var Bo Cederlöf.
Den 20 september 1996, under ett pågående evenemang inom Humanistdygnet, anlades en brand i biblioteket som totalförstördes. Den anlagda branden var kulmen på ett år av mindre anlagda bränder och anonyma hotelser mot en informationsbyrå för invandrare belägen i bibliotekshuset. Trots att polisutredningen konstaterade att gärningsmannen haft tillgång till nycklar och god kännedom om lokalerna och personalens rutiner och att endast en anställd varit i tjänst under samtliga inträffade händelser bedömde åklagaren att indicierna var för svaga för att hålla inför en domstol. Ingen kunde därför gripas för branden och inget åtal väcktes.
Boksamlingarna fick under flera år inhysas i tillfälliga lokaler innan det nya biblioteket kunde invigas den 16 mars 2000.
Källa
- "Anställd kan ha tänt på", artikel ur Östgöta-Correspondenten publicerad 20 september 2006 (sidan besökt 11 april 2007).
- Allan Ranius, "Linköpings stadsbibliotek", i Vår stad Linköping : årsbok 2005 (2005), ISBN 91-975987-0-4
- Anna-Lena Jacobsson-Schacht (red.), Linköpings stadsbiblioteks återuppbyggnad 1996-2000 (2000), Linköpings stadsbibliotek, ISBN 91-630-9133-X
