Liancourt Rocks
Från Rilpedia
Liancourt Rocks eller Liancourtöarna (koreanska 독도; Dokdo eller Tok-Do, "De Ensamma Öarna";japanska 竹島, Takeshima, "Bambuöarna") är en ögrupp i nordvästra Stilla havet som förvaltas av Sydkorea. Även Japan gör anspråk på området. Ofta används det neutrala namnet "Liancourt Rocks".
Innehåll |
Geografi
Liancourtöarna ligger i Japanska havet 215 km öster om Koreahalvön, 87 km sydöst om den koreanska ön Ulleung, 250 km norr om Honshuön och 157 km nordväst om den japanska ögruppen Okiöarna.
Havet kring öarna är mycket rikt på fisk och förmodas även ha stora naturgasfyndigheter.[1]
De obebodda klippöarna är av vulkaniskt ursprung och har en area på 0,19 km2 (187 500 m2). Ögruppen består av 2 huvudöar, ungefär 150 m från varandra, och 33 kringliggande småklippor:
- Seodo eller Suhdo (japanska Otoko-jima)
den nordvästra ön, yta 0,089 km2 (88 700 m2), omkrets 2,6 km pch högsta höjd 168 m.ö.h.
- Dongdo (japanska Onna-jima)
den sydöstra ön, yta 0,073 km2 (73 300 m2), omkrets 2,8 km och högsta höjd 98 m.ö.h.
Förvaltningsmässigt utgör ögruppen såväl en del av den koreanska Nordgyeongsang-provinsen som den japanska Shimane prefekturen.
Historia
Det är osäkert när öarna upptäcktes, de första dokumenterade omnämnandena finns i boken Samguk Sagi från 1145 under namnet Usan-guk och dateras till Sillaperioden troligen kring år 512.
De första japanska omnämnandena finns från 1667 under namnet Onshu shicho goki.
Det europeiska namnet härstammar från 1849 då besättningen på det franska valfångsfartyget "Liancourt" upptäckte ögruppen och döpte den efter fartyget.
1855 upptäckte även det brittiska fartyget "HMS Hornet" under befäl av kapten Charles Elliot ögruppen och döpte den i sin tur efter fartyget.[källa behövs]1905 annekterades ögruppen av Japan och under andra världskriget användes området som militärbas.
Efter andra världskriget ockuperades området sedan av USA som förvaltade öarna från 1946 fram till 1953. Under denna tid användes området till bombövningar. Efter "Fredsfördraget i San Francisco" 1952 reglerades dock inte detta område.
Den 20 april 1953 anlade Sydkorea en kustbevakningsstation på Dongdoön vars personal dock fördrevs den 27 juni av japansk kustbevakningspersonal som i sin tur fördrevs av koreansk personal den 21 april 1954.[2] Samma år byggdes en 104 m hög fyr på Dongdoön och Korea har förvaltad området sedan dess.
Referenser
- ↑ ”South Koreans vent fury at Japan”. BBC News, Seoul. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/4361343.stm.
- ↑ ”The Territorial Dispute Over Dokdo”. http://www.geocities.com/mlovmo/page4.html.
