Från Rilpedia

(Anders) Leonard Bygdén, född 3 mars 1844 i Ör, Spånga socken, Stockholms län, död i Uppsala^[1] den 22 november 1929. Överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek.

Bygdén skrevs in vid Uppsala universitet 1863, blev fil.kand. 1870 och fil.dr. 1872 på en avhandling om filosofen Benjamin Höjer; samma år docent i teoretisk filosofi på sin avhandling om filosofen Benjamin Höjer. Bygdén anställdes detta år vid Carolina Rediviva, vars chef han var 1904–1911. Mest känd för eftervärden är han för sitt för biblioteksarbete oundgängliga Svenskt anonym- och pseudonym-lexikon. Bibliografisk förteckning öfver uppdagade anonymer och pseudonymer i den svenska litteraturen 1-2 (1898-1915) och sin utgivning av bokverket Härnösands stifts herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning i fyra band 1923-28, där han skrev levnadsteckningar över alla norrländska präster från medeltiden till 1904.

Han var en av grundarna av Svenska litteratursällskapet 1880 och invaldes i Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 1890 och Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1899.

Bygdén var gift med Hilda Edin (f.1851 i Piteå, Norrbottens län) och de fick tre barn: Estrid Johanna Carolina (f.1879 i Uppsala), Olof Artur Bernhard (f.1881 i Uppsala) samt Märta Hilda Elisabeth (f.1884 i Uppsala).^[2]

Bibliografi i urval

• Förteckning över Norrlands nations i Uppsala bibliotek (1876)
• Uppsala universitets biblioteks accessionskatalog (1881)
• Svenskt anonym- och pseudonymlexikon (1898–1915)
• Hernösands stifts herdaminne (1923–1928)
• En uppsats "om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure" i tidskriften Samlaren 1890.

Litteratur

• Axel Nelson, "Leonard Bygdén", tryckt i Nordisk Tidskrift för Bok- och Biblioteksväsen 1929, sid. 189-191-

Källor och noter

1. ↑ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.99
2. ↑ Sveriges befolkning 1890, Riksarkivet 2003