Från Rilpedia

Löderupsdramat var ett rånmord som inträffade natten mellan den 4 och 5 december 1898. Gärningsmannen var Lars Nilsson född den 19 april 1851 i Willie och avrättades 23 augusti 1900.

Arbetskarlen Lars Nilsson bröt sig in i en handelsbod, ägd av Olof Månsson i Köpingebro. Handelsboden låg vid Löderups järnvägsstation, cirka 100 meter från Lars Nilssons egen bostad. Syftet med inbrottet var att komma över pengar. I handelsboden överraskades Nilsson av det 20-åriga affärsbiträdet Katarina Romare. Lars Nilsson slog ned henne med en mejsel och tog pengarna som han hittade. Därefter hällde han ut fotogen och stack handelsboden i brand. Handelsboden brann ned till grunden och Katarina Romare omkom i branden.

Lars Nilsson gick hem till sin hustru och berättade vad han hade gjort. Han sa åt sin hustru att bränna hans blodiga tröja. Lars Nilsson blev snabbt anhållen och förd till Lunds hospital, där det visade sig att han var allvarligt psykiskt sjuk. Han blev undersökt av en psykiater, som beskrev honom som en "rå, feg och krypande människa".

Vid rättegången vittnade Lars Nilssons hustru mot honom och i februari 1899 fastställdes dödsdomen. Den 23 augusti 1900 kl. 06:15 avrättades Lars Nilsson, som i folkmun benämndes Löderupsmördaren, genom halshuggning på Länsfängelset i Malmö av Anders Gustaf Dalman från Stockholm. Det var Dalmans fjärde avrättning. Lars Nilsson blev därefter begravd på Malmö begravningsplats.