Lalo (språk)
Från Rilpedia
| lalo |
|
| Talas i | Kina |
|---|---|
| Region | Sydöstasien |
| Antal talare | ca 0,5 miljoner |
| Klassificering | sinotibetanska språk |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | enbart minoritetsspråk |
| ISO 639-3 | [1] |
| SIL | YIK |
I södra Kina, huvudsakligen i provinsen Yunnan, bor lalo-folket. Deras språk kallas även detta för lalo. Folket har inte status som egen minoritet i Kina, utan inräknas i yi-minoriteten.
Innehåll |
Klassificering
Lalo är ett centralt yipho-språk, nära släkt med till exempel lisu. I litteraturen kan man dock ofta finna det klassificerat som ett nordligt yipho-språk. Denna klassificering härrör med största sannolikhet från det faktum att folkgruppen lalo inte har status som egen officiell minoritet i Kina, utan räknas till minoritetsgruppen yi. Det mest talade språket inom denna minoritet, nosu hör till just de nordliga yipho-språken. Dock delar lalo inte den omkastning av tonhöjd i laryngaliserade stavelser som kan anses vara ett av kännetecknena för den nordliga yipho-gruppen.
Skriftspråk
Lalo är ett skriftlöst språk
Fonologi
Ljudsystemet i lalo kan anses vara ganska typiskt för yipho-språk.
Konsonanter
Lalo har ett rikt utbud av konsonanter, vilka dock alla används stavelseinitialt. I synnerhet kan man bemärka trevägskontrasten tonlös aspirerad, tonlös oaspirerad och tonad vad gäller klusiler och affrikator.
| Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tonlös | Ton. | Tonlös | Ton. | Tonlös | Ton. | Tonlös | Ton. | ||||||||
| Oasp. | Asp. | Enkel | Glott. | Oasp. | Asp. | Enkel | Glott. | Oasp. | Asp. | Enkel | Oasp. | Asp. | Enkel | ||
| Klusil | p | pʰ | b | t | tʰ | d | k | kʰ | g | ʔ | |||||
| Affrikata | ʦ | ʦʰ | ʣ | ʧ | ʧʰ | ʤ | kj | kjʰ | |||||||
| Nasal | m | ʔm | n | ʔn | h | ŋ | |||||||||
| Frikativa | f | v | ʔv | s | z | ʃ | ʒ | x | ɣ | ||||||
| Lateral | l | ʔl | |||||||||||||
| Approximant | w | j | |||||||||||||
En kategori av fonem som förtjänar att särskilt uppmärksammas är de glottaliserade, där samtidigt med den orala artikulationen stämbanden sluts: /ʔm/, /ʔn/, /ʔl/ och /ʔv/.
I tabellen används /kj/ och /kj'/ för att markera palataliserade velara klusiler.
/h/ har inplacerats i schemat som en tonlös nasal, eftersom det de facto är den rollen som fonemet fyller i systemet.
