Från Rilpedia

Vindstyrka, mått på effekten av svaga och starka vindar. Vindstyrka förväxlas ofta med vindhastighet, som är hastigheten av vindens rörelse i förhållande till en fix punkt på jorden. Som mått används normalt de vanliga hastighetsenheterna: meter per sekund (m/s), kilometer per timme (km/h) eller knop (kn). Olika länder använder även de i länderna vanliga hastighetsenheterna, såsom miles per hour (mph) i USA.

Vindstyrkan mäts oftast som medelvind (vindhastighetens medelvärde under en 10-minutersperiod). Vinden blåser inte med konstant hastighet. Hela tiden förekommer det plötsliga ökningar och minskningar i vindstyrkan. En tillfällig ökning kallas för en vindby.

Det finns olika skalor för vindstyrka, bland annat:

• Fredrik Henrik af Chapmans skala från 1779 baserad på fullriggares segelföringen i olika vindar.
• Några decennier senare kom Beauforts skala, som också byggde på samma grundprincip om segelföring som Chapmans. Den förekommer i någon mån än i dag, men ersätts mer och mer av SI-enheten m/s. Beaufortskalan gick från ett till tolv, högre tal är införda senare.

Olika grader av vindstyrkan benämns med olika namn, så som kuling, storm eller orkan. Benämningarna kan ha olika innebörd i olika sammanhang, i vissa skalor kopplas skalans grader till vissa benämningar. Språkbruket varierar beroende på om det är fråga om till havs eller på land.

Det som känns som hård vind för ett litet fartyg, kan för ett större fartyg anses bara vara frisk vind. Man bör dock skilja sådana subjektiva bedömningar från benämningar använda att beteckna specifika vindstyrkor.

De vindstyrkor som i äldre tider rapporterades av fyrvaktare var enbart mycket subjektiva bedömningar utan mätning, och alltså långt ifrån exakta.

Vindstyrka i beaufort	Benämning		Vindhastighet		Vindens verkningar
	på land	till sjöss	m/s	km/h
0	Lugnt	Stiltje, bleke	0–0,2	0–1	Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank
1	Svag vind	Nästan stiltje	0,3–1,5	1–5	Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön
2	Svag vind	Lätt (laber) bris	1,6–3,3	6–11	Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, på sjön korta tydliga vågor
3	Måttlig vind	God bris	3,4–5,4	12–19	Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var
4	Måttlig vind	Frisk bris	5,5–7,9	20–28	Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar
5	Frisk vind	Styv bris	8,0–10,7	29–38	Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt
6	Frisk vind	Hård bris, frisk kuling (frisk kultje)	10,8–13,8	39–49	Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor
7	Hård vind	Styv kuling (styv kultje)	13,9–17,1	50–61	Böjer mindre trädstammar, svårt gå upprätt, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen
8	Hård vind	Hård kuling (hård kultje)	17,2–20,7	62–74	Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar
9	Mycket hård vind	Halv storm	20,8–24,4	75–88	Bryter mindre träd, taktegel blåser ned
10	Storm	Storm	24,5–28,4	89–102	Upprycker stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum
11	Svår storm	Svår storm	28,5–32,6	103–117	På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten
12	Orkan	Orkan	32,7–36,9	118–133	Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse
13	Orkan	Orkan	37,0–41,4	133–149
14	Orkan	Orkan	41,5–46,1	149–166
15	Orkan	Orkan	46,2–50,9	166–183
16	Orkan	Orkan	51,0–56,0	184–202
17	Orkan	Orkan	56,1–61,2	202–220

Vindskalor för extrema vindar

Vid bedömning av styrkan och eventuella skador till följd av orkaner i Nordamerika används Saffir–Simpson-orkanskalan. Graden bedöms genom observationer av orkanen. Till skalan hör en gradering av en del fenomen. Vindhastighet, stormflodens höjd och lufttryck som kan ge en uppfattning om vilken skada orkanen kommer att ge när den når land.

Vid bedömning av en trombs styrka i efterhand används "Fujitas skala". Skalan baseras på skadornas grad. Till skalan hör en gradering av vindhastigheten. Även "Torroskalan" används men dess grader bestäms helt av vindhastighet.

Externa länkar

Chapmans vindskala 1779 http://www.meteohistory.org/2004polling_preprints/docs/abstracts/andersson_abstract.pdf

SMHI [1]