Kungsporten, Göteborg
Från Rilpedia
Kungsporten, även Söderport och Gamleport, var en stadsport på nuvarande Kungsportsplatsen i centrala Göteborg. Den var placerad mellan de närliggande bastionerna Gustavus Magnus och Johannes Dux
Kungsporten var av trä mellan 1621-1653, därefter i sten samt ombyggd 1698, och hette från 1644 Gamle Porten, 1699 Söder Port och Konungsporten i huvudsak från 1670. Porthuset var en stor byggnad med en gång igenom, och fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden där en tullavgift togs upp. Portbyggnaden användes även som garnison för stadsvakten, och på andra våningen fanns ett häkte. Högra flygeln var högvakt för Göta artilleriregemente.[1]
Genom en vindbrygga bildades en kommunikationsled mot landsvägen åt söder, över ravelinen Prins Karl, som låg direkt utanför. Ritningen för den nya stadsporten gjordes av generalkvartermästaren Paul Ludvig Leijonsparre, en elev till fästningsingenjören Erik Dahlberg, som år 1694 blivit utnämnd till generalkvartersmästare vid Göteborgs befästningar.
Kungsporten uppfördes på entreprenad av rådmannen Abraham Bruhn och Daniel Lander och kostade 17 963 daler silvermynt (kontrakt 13 september 1698). Porten stod helt klar 1704.[2] En gammal beskrivning av porten säger att den varit "af en magnifiqve Structur af Bossagearbete med tienliga Zirater utstofferad och med åtskillige Logementer, såsom Corps de Guarder, Materialkamrar och Arrestantkamrar; förutan svåra fängelserum under Jorden, åfwan på är en myket skiön Althan, som är med koppar betäckt och garnerad med en Balustrade af jern".
Från slutet av 1700-talet användes Kungsporten till förvaring av straffångar. Genom kungliga brev av den 28 november 1835 samt 23 april 1836[3] fastställdes det att Kungsporten kunde raseras, vilket skedde under åren 1836-1838.[4] Porten såldes den 23 mars 1836 för 345 riksdaler banko till kopparslagaremästaren Carl Erik Lilja, med "lägenheter och väggfast inredning". Köpet övergick dock till staden. Det gjordes flera försök att bevara den åt eftervärlden, och det är efter denna stadsport som Kungsportsplatsen har fått sitt namn. De båda lejonfigurerna från portens krön finns numera i Göteborgs museum.
Källor
- Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 4
- ↑ Svenska Familj-Journalen, Band 17, 1878
- ↑ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del l:ll], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935 s. 510-516
- ↑ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, C F Arwidsson Tryckeri, Göteborg 1860 s, 35
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 111
