Rangkrona
Från Rilpedia
Rangkrona eller bördskrona kallas en emblematisk, oftast heraldisk, framställning av en krona som är till för att utmärka en särskild rang eller status som innehavaren har.
Med rangkronor avses i första hand avbildningar av kronor i heraldiska vapen. Välkänt är att kungakronan finns ovanpå skölden i Sveriges riksvapen. Kungakronan används också på vapen för statliga myndigheter i Sverige. På länsvapnen, till exempel, används en kunglig krona när det representerar länsstyrelsen. I Sverige används en hertigkrona ovanpå landskapsvapnen, ett bruk som infördes på 1880-talet. Det var för att visa att de är hertigdömen som kan tilldelas medlemmar av kungliga huset (se mer om hertigkronan nedan). I Finland används de gamla hertig- och grevekronorna som landskapen tilldelades på 1500-talet; den dåvarande grevliga kronan ser ut som nutidens svenska friherrekrona.
Kommuner som har status av stad kan i många länder använda en murkrona på sin vapensköld. I Sverige används murkronor av vissa av de kommuner som bär namn efter städer enligt ordningen före 1971.
På adliga vapen använder man i Sverige tre typer av rangkronor: adlig (obetitlade adeln), friherrlig och grevlig. Detta bruk kommer av att det förr förekom att adel bar kronor. Kronorna skiljde sig åt, beroende på vilken rang bäraren hade (värt att nämna är att svenska och finska landskapsvapen har hertigkrona).
Den svenska nuvarande hertigkronan kom till under Gustav III, som också återinförde det medeltida bruket att låta kungliga prinsar bli hertigar. Sedan 1979 har även prinsessor i Sverige blivit det.
Gustav III lät tillverka två hertigkronor till sina bröder vid sin egen kröning. Vid mitten av 1800-talet tillverkades en för prins Oscar (senare Oscar II) och 1902 en för prins Wilhelm (för att användas för riksdagens öppnande i rikssalen på Stockholms slott). Kronprinskronan tillverkades för Karl (X) Gustav 1644 av en tidigare drottningkrona (drottning Gunillas drottningkrona, Johan III:s drottning). Denna krona, som för övrigt är ganska lik Gustav III:s hertigkrona, användes 1644 när hans kusin drottning Kristina kröntes, vilken han senare år 1654 efterträdde vid hennes abdikation. Möjligen liknar den kontinentala heraldiska grevekronor, Karl X Gustavs far Johan Kasimir var nämligen släkt med pfalzgreven vid Rhen och hade tilldelats furstendömet och pfalzgrevskapet Pfalz-Zweibrücken.
Referenser
- Lilla Uppslagsboken, Förlaget Norden AB, Malmö 1974, band 4, främre pärmens insida, samt band 5, spalterna 1140-1141.
