Kungariket Kroatien-Slavonien
Från Rilpedia
Kungariket Kroatien-Slavonien (kroatiska: Kraljevina Hrvatska i Slavonija; ungerska: Horvát-Szlavón Királyság; tyska:Königreich Kroatien und Slawonien) var ett land inom dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Det var en autonom del av den ungerska delen av monarkin och inkluderade delar av dagens Kroatien och Serbien (östra delen av Srem).
Innehåll |
Historia
Det "treeniga konungariket Kroatien, Dalmatien och Slavonien blidades 1745 genom förening av Kroatien och Slavonien. Det då ännu till Venedig tillhörande Dalmatien var endast en nominell del av landet och förblev även sedan det 1797 respektive 1814 kommit under österrikisk överhöghet förvaltningsmässigt skiljt från de två övriga landsdelarna.[1]
Efter Österrike-Ungerns bildande 1867, erhöll Kroatien-Slavonien genom en kompromiss 1868 autonomi inom den ungerska riksdelen. Från Kroatiens sida betraktades kompromissen som ett fördrag mellan två stater, medan det från Ungerns sida betraktades som en särbehandling av en provins. Genom denna kompromiss fastlades att Kroatien-Slavonien hade egen regional förvaltning och eget rättsväsende, att den kroatisk-slavonska lantdagen, Sabor, fick lagstifta om kultur- och undervisning och att förvaltningsspråket skulle vara kroatiska. Skatter och försvarsväsen låg utanför Sabors kompetensområde. Den kroatisk-slavonska regeringschefen, banen, utnämndes av den ungerska regeringen.[2]
Kroatien-Slavonien existerade fram till 1918 då landet, som ett reslutat av första världskriget införlivades med Kungariket Jugoslavien.
Län
Kungariket Kroatien-Slavonien var indelat i åtta län eller comitatus (med länens residensstäder inom parentes):
- Bjelovar-Križevci (Bjelovar)
- Lika-Krbava (Gospić)
- Modruš-Rijeka (Ogulin)
- Požega (Požega)
- Srijem (Vukovar)
- Varaždin (Varaždin)
- Virovitica (Osijek)
- Zagreb (Zagreb)
Demografi
I folkräkningen 1910 uppgick befolkningen i kungariket till 2 621 954 personer och inkluderade personer med följande modersmål:
- kroatiska: 1 638 354 (62,5%)
- serbiska: 644 955 (24,6%)
- tyska: 133 418 (5,1%)
- ungerska: 105 047 (4,0%)
- slovakiska: 20 884 (0,8%)
- övriga
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
I övrig enligt nedanstående noter:
- ↑ Wolfgang Kessler: Politik, Kultur und Gesellschaft in Kroatien und Slawonien in der ersten Hälfte des 19. Jahrhunderts. Historiographie und Grundlagen. Verlag Oldenbourg, München 1981, sid. 9.
- ↑ Wolf Dietrich Behschnitt: Nationalismus bei Serben und Kroaten, 1830-1914: Analyse und Typologie der nationalen Ideologie, Oldenbourg Wissenschaftsverlag, München 1980, sid. 33ff.
