Från Rilpedia

Kriminalpolitik, det statsvetenskapliga perspektivet på den gren av

straffrätten, som sysselsätter sig med frågor om hur man bäst kan uppnå ändamålet med straffet.

Liksom alla praktiskt politiska vetenskaper förutsätter den en enhetlig uppfattning av ändamålet som given. Utgår man, som man ofta gör numera, från att straffet först och främst är till för att att skydda samhället mot brott, förutsätter det en någorlunda tillförlitlig kunskap, dels om brottslighetens natur och orsaker (kriminologi), dels om hur olika straff fungerar (penologi).

I det förra avseendet är våra kunskaper, särskilt med den moderna psykiatrins och kriminalstatistikens hjälp, numera betydligt större. I det senare avseendet befinner man sig fortfarande i stort sett ännu på ett experimentstadium. Kriminalpolitikens vetenskapliga betydelse består inte enbart av att den utgör grundvalen för lagstiftningsarbetet på straffrättens område, utan även på det sättet att den lär oss bättre förstå de gällande rättsreglerna genom att anlägga ändamålssynpunkter på dem.