Kompostering

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Kompostering innebär nedbrytning med god syretillgång, s k aerob degradering, av organiskt material. Storskalig kompostering förekommer numera på många håll i landet, antingen i strängar under bar himmel eller i s k kompostreaktorer, som begränsar luktspridningen och genom särskilda lufttillförselsystem påskyndar processen.

Den totala biologiskt behandlade avfallsmängden uppgick 2004 i landet till 434 tusen ton, varav merparten komposterades, men än viss andel också genomgick rötning. Detta motsvarande en tiondel av allt hushållsavfall. En tredjedel av landets kommuner har infört system för separering av biologiskt avfall från hushållsavfall och den nationella målsättningen om att 35% av det biologiskt nedbrytbara hushållsavfallet skall genomgå biologisk behandling senast 2010, föväntas utgöra en drivkraft mot ökade ansträngningar på det området. Landets största komposteringsanläggningar återfinns i Helsingborg och Malmö, med en mottagningskapacitet på över 30 tusen ton om året vardera.

Vid centralkompostering blandas vanligen matavfall med park- och trädgårdsavfall (s k strukturmaterial) i sådana proportioner at matavfallet utgör mellan 50 och 70% av den totala mängden. Utan särskilda arrangemang för att öka lufttillförseln uppgår behandlingscykeln till ca ett halvår och materialet uppnår en maximal temperatur om 70 grader Celsius. Processen medför en viktreduktion i storleksordningen 50%. Restmaterielet kan vidareförädlas till kommersiellt gångbar planterings- och anläggningsjord.

Förutsättningarna för effektiv kompostering är som bäst när det ingående materielts fuktighetshalt ligger mellan 40 och 60%, vilket innebär att exempelvis frukt är särskilt lämpligt för komposten. Också pH-värde, fosforhalt, kol-/kväverelation och temperatur är viktiga faktorer. Själva komposteringsmekanismen består i att organiskt material bryts ned av syreförbrukande organismer, varvid kol, kväve, fosfor och andra näringsämnen omvandlas till biomassa.

På senare år har också hemmakomposten upplevt en renässans. Detta som en följd av att många kommuner uppmuntrat hushållen att inrätta en sådan och även via taxan infört en subvention.

Sanering

Biologisk behandling, kompostering, av förorenad jord har på senare år (2006) blivit vanlig och utförs i industriskala på några platser i Sverige. Petroleum- och PAH förorenade massor behandlas framgångsrikt biologiskt i så kallad Biosan. Detta innebär att massor läggs upp i "limpor" om 4000-5000 ton vardera, Mikrorganismer; bakterier och svampar sköter nedbrytningen av kolvätena. Syre, näring och vatten är viktigt. Behandlingstid 2-12 månader beroende på halter. Något längre för PAH. Att behandla PAH biologiskt är nytt och har bara förekommit senaste åren. Färdigklassat material, renat och återvunnet, kan med fördel användas i anläggningsprojekt. Billig och bra behandlingsmetod. Se även under Marksanering

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg