Klistermärke

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:Scrapbooking-stickers.jpg
Klistermärken avsedda för scrapbooking.
Bildekaler i stor mängd.
Gatukonst i form av klistermärken i Berlin.

Klistermärke (även dekal eller sticker) är en bit papper eller plast med klister på baksidan. Där brukar även någon sorts skydd i form av ett vaxat papper finnas. Detta för att hindra att klistret förlorar sin fästande förmåga innan det ögonblick då klistermärket ska sättas upp och vaxpappret tas bort.

Det går inte att exakt avgöra var och när klistermärken först kom i bruk, men förmodligen skedde detta i större skala i Kalifornien efter andra världskriget. Avery Dennison ska ha uppfunnit den självhäftande etiketten 1935 [1] och Andrea Grossman skall ha gjort kommersiella stickers till ett mode 1979.[2]

På klistermärket finns vanligen en bild eller en text av något slag. Klistermärken tillverkas för flera olika syften och ändamål.

  • Informativa klistermärken är en en enkel form av skyltar som används för att informera personer om något. Exempel på detta är klistermärken för att markera en nödutgång, innehåll i en förpackning, eller brandredskap.
  • Reklamklistermärken är klistermärken som har som syfte att föra fram ett reklambudskap, t ex för en vara eller ett arrangemang.
  • Konstnärliga klistermärken framställs i syfte att vara estetiskt tilltalande, uppseendeväckande eller underhållande. Klistermärken inriktas ofta mot barn, och vissa sorters tuggummi innehåller klistermärken med olika motiv. En annan form av konstnärliga klistermärken är de långa och smala bakrutedekaler som är avsedda att sättas på bakrutan på en personbil. Dessa innehåller ofta ett humoristiskt textbudskap, till exempel: "Kan du läsa det här ligger du för nära."

Att samla på klistermärken (med det vaxade papperet kvar) är en vanlig hobby bland barn.

Klistermärken inom gatukonst

Konstnärliga klistermärken används även inom gatukonst, men är då även ibland utformade för att väcka tankar, känslor eller för att framföra politiska budskap. Inom gatukonsten lånar man ofta de informativa klistermärkenas formspråk för att konstmässigt parodiera eller framhäva sin poäng. Ett exempel är de klistermärken i Stockholms tunnelbana som varnar resenären för gapet mellan perrongen och tåget. En omgjord version som sattes direkt över såg snarlik ut, men perrongen var utbytt mot Rosenbad och varnade istället för gapet mellan dig och dina folkvalda.

Ibland används klistermärken även som en sorts minimala affischer genom att sättas upp på lyktstolpar och stolpar till trafiksignaler för att promota händelser eller evenemang.

Att sätta upp klistermärken utan tillstånd kan juridiskt sett betraktas som skadegörelse.

Se även

Referenser

  1. Avery Dennisson: ’’An idea spawns a new business industry.’’ [1]
  2. Mrs Grossman: ’’Company History’’. [2]
Personliga verktyg