Från Rilpedia

Karlskrönikan är en svensk rimkrönika från unionstiden. Den var ett beställningsarbete av Karl Knutsson (Bonde) och anses därför i källkritisk mening vara propagandistisk. Den påbörjades under 1430-talet och färdigställdes omkring 1452.

Karlskrönikan är ett av de två huvudarbetena i den s k svenska rimkrönikesviten. Det andra är Erikskrönikan, vilken omfångsmässigt dock bara är ungefär hälften så stor som Karlskrönikan. Karlskrönikan är, till skillnad från Erikskrönikan, bevarad i original. Det är originalmanuskriptet (Codex Holmensis D6) som är huvudbeviset för att Karlskrönikan är dikterad av Karl Knutsson. I manuskriptet har man kunnat identifiera flera handstilar som tillhörande i det kungliga kansliet verksamma skrivare, t ex Johan Fredebern.

Huvudsyftet med Karlskrönikan var att framställa Karl Knutsson i så fördelaktig dager som möjligt och legitimitera hans politiska handlande. På order av Karl författades även en ny inledning till Erikskrönikan, och de två krönikorna sammankopplades genom den s k förbindelsedikten. Syftet med dessa redigeringar var att leda Karl Knutssons härstamning tillbaka till Erik den helige. Ett av Karlskrönikans huvudsyften var också att framställa Karl Knutsson som fullföljare av Engelbrekt Engelbrektssons politiska program.

Den äldsta delen av Karlskrönikan består huvudsakligen av en omredigerad och tidigare skriven fristående krönika, Engelbrektskrönikan.

I Karlskrönikan beskrivs svart stork (Ciconia nigra) för första gången i Sverige.