Kardiovaskulära systemet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Människans blodcirkulationssystem, röd är artärer, blå är vener

Kardiovaskulära systemet, hjärt-kärlsystemet eller blodcirkulationssystemet, är det organsystem som transporterar ämnen mellan cellerna och som även hjälper till att reglera pH och kroppstemperatur. Organsystemet består av hjärta och blodkärl och sjukdomarna som drabbar systemet brukar benämnas hjärt- och kärlsjukdomar.

Innehåll

Olika typer av cirkulationssystem

Människan har ett komplext cirkulationssystem med dubbla parallellkopplade hjärtan och hemoglobin som binder syre i blodet. Andra djur har cirkulationssystem som inte är lika effektiva, fiskar har till exempel ett enda kretslopp där syrerikt och syrefattigt blod blandas, vilket leder till mindre effektivt gasutbyte. Stora kretsloppet är blodets väg från hjärtats vänstra kammare via aorta till kroppens alla celler och åter till hjärtats högra förmak.

Människans cirkulationssystem

Blodomloppet

Huvudartikel: Blodomloppet

Syrefattigt blod samlas i två större vener; den undre och övre hålvenen (venae cava superior et. inferior) som båda tömmer sig i den högra förmaken (atrium dexter) i hjärtat. Från höger förmak passerar blodet höger segelklaff och når höger kammare och från höger kammare pumpas blodet ut i det lilla kretsloppet/lungkretsloppet där blodet syresätts i lungornas alveoler. Från lungorna når blodet vänster förmak (atrium sinister) och genom vänster segelklaff till den vänstra kammaren. Härifrån pumpas det syrerika blodet ut i det stora kretsloppet/systemkretsloppet via aorta där det syresätter kroppens organ och vävnader. Den vänstra hjärthalvan har en tjockare muskelvägg för att kunna pumpa blodet vid ett högre tryck.

Blodet

Huvudartikel: Blod

I blodet finns det röda blodkroppar (erytrocyter) som transporterar syre och koldioxid. Frisättningen av syre från de röda blodkropparnas hemoglobin är reglerad, något som beror på hemoglobinets egenskaper. Frisättningen ökar vid lågt pH, hög temperatur och hög koldioxidhalt, något som är karaktäristiskt för vävnad med hög metabolism. Hemoglobinet i erytrocyterna binder även CO2 som transporteras till lungan där gasutbyte sker genom diffusion (över cellmembranen) och konvektion (genom andning).

I blodet finns även vita blodkroppar (leukocyter) som är en viktig del i kroppens immunförsvar. Det finns även blodplättar (trombocyter) som har en koagulerande effekt och som motverkar förblödning.

Hjärtat

Huvudartikel: Hjärta

Hjärtat fungerar som en pump som genom muskelkontraktionen pressar runt blodet i kroppen. Nervsignaler skickas från sinusknutan som alstrar en aktionspotential med jämna mellanrum vilken fortplantar sig genom hjärtmuskeln och vidare till AV-knutan vilket leder till rytmiska sammandragningar. Hjärtats effekt regleras även av det venösa återflödet, hjärtmuskelkontraktionens styrka beror nämligen på hur mycket hjärtat spänns ut. Hjärtat har två faser; fyllnadsfasen (diastole) då blod strömmar in i kammrarna och kontraktionsfasen (systole) då blodet pressas från kamrarna och ut i de två kretsloppen.

Blodkärlen

Huvudartikel: Blodkärl

Blodkärlen har olika utformning vilket speglar deras fysiologiska roll. Artärerna är muskelrika och elastiska för att klara ett högt tryck. Kapillärerna är tunna och ibland rätt så ihåliga för att gas- och vätskeutbyte ska kunna ske ute i vävnaden. Venerna har klaffar för att hindra återflöde och är inte lika muskelrika. Kapillärerna betecknas ibland resistenskärl (eftersom blodtrycket till stor del avgörs av hur avslappnade kapillärerna är) medan venerna betecknas som kapacitanskärl (en stor del av blodvolymen lagras i venerna).

Kardiovaskulära sjukdomar

Den vanligaste orsaken till hjärt-kärlsjukdomar är åderförkalkning vilket yttrar sig i bland annat slaganfall, hjärtinfarkt och ventrombos. I västvärlden utgör denna sjukdomgrupp 2/3 av alla dödsfall.

Källor

Personliga verktyg