Hjärta
Från Rilpedia
- För hjärta som symbolik, se hjärta (symbol)
.svg)
Hjärta, latin: cor, grekiska: καρδία kardía, muskel som fungerar som pump. Genom regelbundna sammandragningar pumpar hjärtat runt blodet i kroppen.
Innehåll |
Hjärtats tidiga utveckling
I ett mänskligt embryo börjar hjärtat att slå cirka tre veckor efter befruktningen eller fem veckor efter den sista normala menstruationsperioden (LMP), vilket är det datum som normalt används för att datera graviditet. Embryots hjärta börjar först att slå i samma takt som moderns, med omkring 75-80 slag per minut. Hjärtrytmen ökar därefter linjärt under cirka fyra veckor, med ett maximum kring 165-185 slag per minut i början av den nionde veckan efter LMP. Ökning är ungefär 3,3 slag/minut per dag. Därefter sjunker den ner till omkring 150 slag per minut under de följande 6 veckorna. Efter den 15:e veckan avtar minskningen och hjärtat slår då med ett genomsnitt på cirka 145 slag per minut [1]. Det finns ingen skillnad mellan pojkars och flickors hjärtrytm före födelsen [2].
Hjärtats anatomi
Hjärtat sitter i brösthålan (thorax) mellan lungorna, strax ovanför mellangärdet, något mer åt vänster och vilar på en muskelbädd (diafragman). På grund av embryonal utveckling ligger ungefär 2/3 av hjärtats volym till höger och 1/3 till vänster om mittlinjen. Hjärtaxelns övre punkt definieras där övre hålvenen, vena cava superior (övre hålvenen) mynnar i höger förmak och den nedre punkten av hjärtspetsen.
Ytterst är hjärtat omgivet av perikardium, yttre hjärtsäcken, och tar man en titt inuti perikardiet ser man den serösa, glatta och tunna inre hjärtsäcken, epikardium. Lägger man ytterligare ett snitt i hjärtväggen så kommer man till själva hjärtmuskulaturen, myokardium. Den hinna som skiljer myokardiet och blodet kallas endokardium. En närmare blick på myokardiet inifrån, speciellt i närheten av hjärtspetsen, avslöjar hjärtmuskulaturens trabekulära anordning.
Hjärtat består av fyra skilda delar. Sedda ovanifrån är delarna:
- höger och vänster förmak (atrium dextrum och sinistrum), och därunder
- höger och vänster kammare (ventriculus dexter och sinister).
Kammarnas muskulatur är tydligt tjockare än förmakens. Jämför man de båda kammarna så har normalt den vänstra kammaren kraftigare muskulatur än den högra, eftersom den ska pumpa ut blodet i kroppen. Två av kroppens största ådror, aortan och truncus pulmonalis har förbindelse mellan vänster- och höger kammare över aortaklaffen och pulmonalisklaffen.
Höger förmak och kammare bildar den högra sidan och är förbundna med varandra över den så kallade trikuspidalklaffen, medan vänster förmak och kammare är förbundna via mitralis- eller bikuspidalklaffen. Hjärtklaffarnas funktion är att styra blodets flöde åt rätt håll. Normalt äger inget blodutbyte rum direkt mellan den högra och den vänstra sidan.
Hjärtats pumpfunktion styrs av ett retledningsystem som skapar och överför små elektriska signaler till hjärtmuskeln.
Blodflödet i hjärtat
Syrefattigt venöst blod från hela kroppen kommer in i höger förmak via övre och undre hålvenerna (vena cava superior och inferior) och leds ner till höger kammare genom trikuspidalklaffen. Härifrån pumpas det syrefattiga blodet genom pulmonalisklaffen, över truncus pulmonalis och till lungorna. Efter gasutbytet i lungorna, strömmar blodet tillbaka till hjärtat, först genom pulmonalvenerna in till vänster förmak, genom mitralisklaffen och till den stora vänstra kammaren. Härifrån pumpas det nu syrerika blodet genom aortaklaffen och till huvudpulsådern, aortan, där blodet vidaredistribueras till resten av kroppen.
Hjärtsjukdomar och behandlingar
Huvudartikel Hjärt- och kärlsjukdomar
Läran om hjärtats sjukdomar och fysiologi kallas kardiologi. Det finns många hjärtsjukdomar, gemensamt kallade vitium organicum cordis. Några vanliga sjukdomar är:
- Kärlkramp i hjärtat, beror på brist av syretillförsel till hjärtmuskeln, och kan orsaka bröstsmärta (även kallad angina pectoris).
- Hjärtinfarkt som innebär att delar av hjärtat förstörs på grund av syrebrist i hjärtmuskelcellerna inom ett begränsat område som är syreförsörjt av ett visst kärl.
- Hjärtsvikt vilket är ett tillstånd då hjärtats pumpfunktion gradvist blir otillräckligt.
- Endokardit och myokardit är inflammationer av hjärtklaffarna respektive hjärtmuskeln.
- Arytmier eller hjärtrytmrubbningar är samlingsnamnet på en mängd problem som har det gemensamt att hjärtat inte slår som det borde. Det kan ibland åtgärdas genom implantat av en artificiell pacemaker.
- Medfödda hjärtfel vilket innebär en defekt i hjärtat eller de större blodkärlen hos en nyfödd.
- Sinusarrest innebär att hjärtats sinusknuta inte fungerar vilket kan leda till hjärtstopp. Vid behandling brukar pacemaker användas.
Se även: Lung-hjärtsjukdom
Diagnostiska metoder
För att undersöka hjärtat används vanligtvis en och ibland flera av följande metoder:
Se även: klinisk fysiologi och nuklearmedicin.
Vanliga läkemedel
Betablockerare är en grupp läkemedel som gör att pulsen blir långsammare, minskar hjärtats syrebehov och sänker blodtrycket.
Nitroglycerin, som i kroppen omvandlas till kväveoxid, används mot kärlkramp då det vidgar blodkärlen så att hjärtats belastning minskas genom att blodet omfördelas i kroppen så att mindre blod kommer tillbaka till hjärtat.
Se även
Referenser
- ↑ Terry J. DuBose, "Embryonic Heart Rates Compared in Assisted and Non-Assisted Pregnancies", OBGYN.net, http://www.obgyn.net/us/us.asp?page=/us/cotm/0001/ehr2000
- ↑ Terry J. DuBose, "Sex, Heart Rate and Age", OBGYN.net, http://www.obgyn.net/english/pubs/features/dubose/ehr-age.htm
Externa länkar
