Kana (skriftsystem)
Från Rilpedia
Kana är en sammanfattande benämning på två av de japanska skriftspråken katakana (カタカナ) och hiragana (ひらがな). Kana är en stavelseskrift där varje tecken motsvarar en stavelse.
Innehåll |
Hiragana
Hiragana (平仮名) hette ursprungligen (女の手, onna no te), vilket betyder "kvinnohand". Ursprungligen skapades hiragana för att ge kvinnor möjlighet att förmedla sig i skrift eftersom det dåtida japanska samhället ansåg att kvinnor inte kunde lära sig de kinesiska tecknen.
Fram till andra världskriget användes hiragana för utländska ord, betoningar och för att beskriva ljud. Efter andra världskriget bytte man plats på hiragana och katakana, så idag används hiragana vid följande tillfällen:
- För inhemska japanska ord som av någon anledning saknar kanji.
- Skrivet i liten stil ovanför (i horisontell skrift) eller till höger om (i vertikal skrift) ett kanji för att ange uttalet, s.k. furigana. Används i synnerhet för ovanliga kanji och i litteratur som riktar sig till barn och ungdomar.
- Vid verb- och adjektivböjning, s.k. okurigana.
Katakana
Katakana (片仮名) är den japanska stavelseskriften som används främst för transkription av utländska (ickejapanska) ord till japanska men även som japansk motsvarighet till kursiv text, om något önskas förtydligas. Lånord och onomatopoetiska (ljudhärmande) ord skrivs även med katakana, liksom ofta även slangord. Utländska (ofta, men inte alltid undantaget kinesiska) namn transkriberas med katakana. Om man vill avskilja för- och efternamn görs detta med en prick (・). Japansk lag tillåter japanska medborgare att ha ett personnamn skrivet med katakana (familjenamnet måste skrivas med kanji); namn skrivna med kanji eller hiragana är dock vanligare. Katakana kallas också (男の手, otoko no te) vilket betyder 'manshand'.
Teckentabell
Nedan följer en tabell över alla kana enligt ordningen: hiragana, transkribering, katakana. Grå-markerade kana används inte längre.
| Grundljud | Palataliserande ljud | ||||||
| あ a ア | い i イ | う u ウ | え e エ | お o オ | (ゃ ya ャ) | (ゅ yu ュ) | (ょ yo ョ) |
| か ka カ | き ki キ | く ku ク | け ke ケ | こ ko コ | きゃ kya キャ | きゅ kyu キュ | きょ kyo キョ |
| さ sa サ | し shi シ | す su ス | せ se セ | そ so ソ | しゃ sha シャ | しゅ shu シュ | しょ sho ショ |
| た ta タ | ち chi チ | つ tsu ツ | て te テ | と to ト | ちゃ cha チャ | ちゅ chu チュ | ちょ cho チョ |
| な na ナ | に ni ニ | ぬ nu ヌ | ね ne ネ | の no ノ | にゃ nya ニャ | にゅ nyu ニュ | にょ nyo ニョ |
| は ha ハ | ひ hi ヒ | ふ fu フ | へ he ヘ | ほ ho ホ | ひゃ hya ヒャ | ひゅ hyu ヒュ | ひょ hyo ヒョ |
| ま ma マ | み mi ミ | む mu ム | め me メ | も mo モ | みゃ mya ミャ | みゅ myu ミュ | みょ myo ミョ |
| や ya ヤ | ゆ yu ユ | よ yo ヨ | |||||
| ら ra ラ | り ri リ | る ru ル | れ re レ | ろ ro ロ | りゃ rya リャ | りゅ ryu リュ | りょ ryo リョ |
| わ wa ワ | ゐ wi ヰ | ゑ we ヱ | を wo ヲ | ||||
| ん n ン | |||||||
| Tonande ljud | Tonande, palataliserande ljud | ||||||
| が ga ガ | ぎ gi ギ | ぐ gu グ | げ ge ゲ | ご go ゴ | ぎゃ gya ギャ | ぎゅ gyu ギュ | ぎょ gyo ギョ |
| ざ za ザ | じ ji ジ | ず zu ズ | ぜ ze ゼ | ぞ zo ゾ | じゃ ja ジャ | じゅ ju ジュ | じょ jo ジョ |
| だ da ダ | ぢ ji ヂ | づ zu ヅ | で de デ | ど do ド | ぢゃ ja ヂャ | ぢゅ ju ヂュ | ぢょ jo ヂョ |
| ば ba バ | び bi ビ | ぶ bu ブ | べ be ベ | ぼ bo ボ | びゃ bya ビャ | びゅ byu ビュ | びょ byo ビョ |
| Halv-tonande ljud | Halv-tonande, palataliserande ljud | ||||||
| ぱ pa パ | ぴ pi ピ | ぷ pu プ | ぺ pe ペ | ぽ po ポ | ぴゃ pya ピャ | ぴゅ pyu ピュ | ぴょ pyo ピョ |
Långa vokaler
Hiragana
Långa vokaler skrivs genom att lägga till en av vokalerna あ, い う, え eller お till den hiragana vars vokal skall förlängas. Exempel: ゾウ, zoo, elefant.
Katakana
Långa vokaler skrivs i katakana genom att lägga till tecknet ー efter det tecken som skall förlängas. Exempel: カーゴ, kaago, importord från engelskans "cargo", last. Förväxla ej "ー" med kanji "一" som betyder "ett".
Dubbla konsonanter
Hiragana
Dubbel konsonant indikeras genom att っ (ett litet つ) placeras framför det tecken vars konsonant skall dubbleras. Exempel: さっか, sakka, författare.
Katakana
Dubbel konsonant indikeras genom att ッ (ett litet ツ) placeras framför det tecken vars konsonant skall dubbleras. Exempel: ハッカー, hakkaa, importord från engelskans "hacker", hackare.
Utländska ljud
För representation av utländska ljud som inte går att uttrycka i skrift med det tecken som tagits upp ovan används följande teckenkombinationer.
| イェ ye | ||||
| ヴァ va | ヴィ vi | ヴ vu | ヴェ ve | ヴォ vo |
| ヴュ vyu | ||||
| クァ kua | クィ kui | クェ kue | クォ kuo | |
| シェ she | ||||
| ジェ je | ||||
| スィ sui | ||||
| ティ ti | トゥ tu | |||
| ディ di | ドゥ du | |||
| テュ tyu | ||||
| チェ che | ||||
| ツァ tsa | ツィ tsi | ツェ tse | ツォ tso | |
| ファ fa | フィ fi | フェ fe | フォ fo | |
| フュ fyu | ||||
| ウィ wi | ウェ we | ウォ wo |
Historisk härledning
Kana härstammar från de kinesiska tecken, kanji (漢字), som introducerades i Japan. T.ex. är katakana カ ka och hiragana か ka förenklingar av tecknet 加.
