Kallblodshäst

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kallblodshästar som den här Shirehästen användes främst som arbetshäst innan mekaniseringen. Än idag använder en del hästar inom jordbruket eller skogsbruket.

Kallblodshäst är en av de fyra blodstyper som används för att kategorisera hästar. Kallblodshästen kommer ursprungligen från den primitiva och utdöda skogshästen, som var en stor och tung häst, med vissa inslag av den grova asiatiska vildhästen. Exempel på kallblodshästar är Percheron, ardenner och shirehäst.

Kallblod är beteckning för tyngre drag- och vagnshästar och används mest i jordbruk eller annat dragarbete (till exempel dra stockar i skogen). Den har i allmänhet ett mer flegmatiskt temperament än de lättare hästarna och kännetecknas av en kraftig, robust och mycket muskulös exteriör och inte sällan kraftigt hovskägg på benen. Det finns även lättare kallblodshästar som Nordsvensken och den norska Dölehästen som numera är ett vanligt inslag inom travsporten som annars domineras av varmblodshästar.

Ardennern och stora kallblodsraser

Ardenner-hästar har alltid varit framstående bland kallbloden och många länder avlar än idag sina egna varianter på denna ras.

Ardenner är den absolut mest kända och använda kallblodsras i världen. Den ingick i utvecklingen av många andra kallblodsraser runt om i Europa. Ardennern kommer ursprungligen från Belgien men nästan alla Europeiska länder har sina egna varianter av Ardenner. Även Sverige har haft avel av svenska Ardennerhästar i nästan hundra år bland annat genom att korsa importerade belgiska Ardennerhästar med vår inhemska Nordsvenska häst.

Andra populära kallblodsraser är:

Kallblodets karaktär

Nordsvensken är en lättare typ av kallblodshäst som idag används både som rid- och körhäst men även inom skogsbruket.

Kallbloden kännetäcknas ofta av sin kraftiga exteriör och styrka. Kallbloden verkar ibland runda och grova men de är lugna i temperamentet och är ofta väldigt lättfödda och trots sin storlek, billiga i drift. Många raser av kallblod har kraftigt hovskägg på benen och man och svans har tjockt tagel. Benen är dessutom kraftiga med stora hovar.

Det moderna kallblodet används inte i lika stor utsträckning idag som för bara hundra år sedan. Förr användes kallbloden som arbetshästar för all slags arbete som körning, skogsbruk, jordbruk, byggarbete eller till och med för att dra spårvagnar och omnibussar. När alla dessa områden moderniserades med ny teknik blev kallblodshästen nästan överflödig. Idag används till exempel nordsvensken mer till ridning än till arbete. Men kallbloden är ändå populära och även om de inte avlas i lika stor mängd idag som förr i tiden så är de ändå varken utrotningshotade eller olönsamma.

Se även

Personliga verktyg