Kärrtorp
Från Rilpedia
Kärrtorp är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun.
Stadsdelen gränsar till Bagarmossen, Skarpnäcks gård, Enskededalen, Gamla Enskede, Hammarbyhöjden, Björkhagen samt via Nackareservatet till Nacka kommun. Stadsdelen bildades den 1 februari 1948. Kärrtorp tillhör Skarpnäcks församling och ingår i stadsdelsområdet Skarpnäck.
Innehåll |
Historia
Namnet kommer från ett torp från 1790. Torpet Kärrtorpet byggdes om 1895 och står fortfarande kvar väster om centrumet.
Området som nu utgör stadsdelen Kärrtorp tillhörde ursprungligen egendomen Hammarby. Denna egendom köptes den 1 januari 1930 och inkorporerades då också i Stockholms stad. Hammarby tillhörde Nacka före inkorporeringen och gränsen till Enskede och Stockholm utgjordes av det skogsparti i västra Kärrtorp som heter Gränsberget och nu utgör gräns mot stadsdelen Enskededalen. I söder gränsade området till ägorna för Skarpnäcks gård som bibehållits i samma gräns till stadsdelen med samma namn. Skärningen mellan de tre egendomarna utmärktes med en större sten, Gränsstenen, som fortfarande kan återfinnas vid busshållplatsen söder om Sockenvägen just söder om Gränsberget.
Mellan 1920-talet och 1940-talet fanns här ett koloniområde som låg öster och sydost om Kärrtorpet. Skarpnäcks (gamla) skola, ritad av Georg A Nilsson, invigdes 1929 för barnen från småhusområdena i Enskededalen och Pungpinan (som då benämndes Skarpnäck).
Bebyggelse
Den första stadsplanen kom till 1947. Man hade tänkt sig Kärrtorp som ett utpräglat bostadsområde för ungefär 8 000 personer. Men det ansågs att det var för litet för att ha ett riktigt centrum, tanken var att ett större centrum skulle ligga i Bagarmossen. I planen ingick två nya folkskolor, flickläroverk med varmbadhus och tre daghem. Så blev det dock inte, och stadsplanen omarbetades av Hjalmar Klemming.
Stadsplanen bygger på idén att bebyggelsen skall utgöra en mur mot omvärlden. Denna utformning har mest konsekvent genomförts mot norr där den markerade husmuren mot Nytorpsgärde var tänkt som Kärrtorps huvudfasad mot den större bilväg som planerades att gå där men som sedan aldrig blev av.
Mellan 1946 och 1952 pågick bostadsbyggandet. Husen bestod enbart av flerbostadshus huvudsakligen i form av låghus. Det var det kommunala bolaget Svenska Bostäder som byggde området. Inflyttningen till området började 1949.
Skarpnäcks nya skola, ritad av Ture Rydberg stod klar 1952 söder om Kärrtorpsvägen mittemot Skarpnäcks (gamla) skola.
Kärrtorps centrum invigdes 1952. Centrum består av ett bilfritt torg med torghandel, biografen Reflexen, hemmascen för Turteatern och medborgarhuset Fyren. Tidigare låg varuhuset Kvickly här.
Kärrtorps gymnasium norr om centrumet byggdes 1956-1957, arkitekt Kjell Ödéen.
Från 2008 sker en förtätning av Kärrtorp där nya hus byggs vid Kärrtorps gymnasium, i nordöstra, södra och sydöstra delen av stadsdelen.
Kommunikationer
Som nämnts ingick i stadsplanen en större väg på nuvarande Nytorpsgärde som en förlängning av Sofielundsvägen, som skulle ha utgjort huvudvägen till Kärrtorp. Tillfartsvägar blev nu i stället Kärrtorpvägen och Fyrskeppsvägen som varken är trafikmässigt dimensionerade för detta eller är naturliga ur stadsplanesynpunkt - det är lite som att komma till Kärrtorp via köksingången.
Den första busslinjen för området var linje 78 som gick till Brunkeberstorg. I början av 1950-talet ersattes den av linje 186 som gick till Blåsut. Efter T-banans invigning 1958 ersattes den sedan av linje 181 som gick från Björken vid Fyrskeppsvägens västraste del och Pungpinan. Denn linje förlängdes sedan 1968 till de nybyggda området i Norra Sköndal. en ytterligare förlängning skedde sedan till Skarpnäcksfältet i mitten på 1980-talet. Efter invigningen av Skarpnäcks tunnelbanestation 1994 ersattes denna busslinje av dagens linje 180 till Orhem och dagens linje 163 mot Dalen och Älvsjö.
Tunnelbanestationen öppnades för trafik den 19 november 1958. Det är en ovanjordsstation med en biljetthall med entré från Kärrtorpsplan. Den ligger 5,5 kilometer från Slussen. Konstnärlig utsmyckning: "Ljuslådor med hemliga tecken" av konstnären Björn Olsén, 1994.
