Jussi Mäntynen
Från Rilpedia
Johan Richard Jussi Mäntynen, född 8 maj 1886, död 10 november 1978, var en finländsk djurkonservator och skulptör.
Jussi Mäntynen studerade på Finlands Konstförenings Konstskola 1902-05 och var lärling hos skulptören Alpo Salio 1910-20. Parallellt arbetade han som preparatorbiträde, och från 1917 som preparator. 1920 blev han konservator på Helsngfors Universitets Zoologiska Museum.
Jussi Mäntynen fick sitt genombrott som skulptör på utställningar i Stockholm 1934 och London 1939. Han slutade som konservator och flyttade till Stockholm 1939.Han har gjort sig känd för realistiska skulpturer av vilda djur.
Offentliga verk i urval
- Älg (1923), brons, Lahtis, Åbo och Helsingfors Zoologiska Museum
- Älgko (1929), brons, Gösta Serlachius Konstmuseum, Joenniemi gård, Mänttä och Kajsaniemiparken, Gloet i Helsingfors
- Kalakarhu/Björnvalp (1931), granit, Tammerfors
- Björn vid myrstack (1931), röd granit, Björnparken, Berghäll i Helsingfors
- Modersstolthet (1935), två skulpturer i diovit, G.A. Serlachius Museum, Mänttä stad
- Joutsenet (1938), brons, Tammerfors
- Kurjet/Tranor (1947), brons, Uleåborgs Konstmuseum
- Örnen (1953), brons, placerad i Rottneros utmed väg E45 nära Sunne
- Dansande tranor, brons, Vår Gård, Saltsjöbaden i Nacka
Litteratur
Ensio Rislakki (red): Djurskulpturer av Jussi Mäntynen, Helsingfors 1949