Från Rilpedia

José Julián Martí Pérez, "El Apóstol" (Aposteln), född 28 januari 1853 i Havanna, död 19 maj 1895, kubansk politiker, journalist, filosof och poet, förelöpare till den litterära modernismen.

Hans politiska rastlöshet och hans kärlek för sitt fosterland kom till uttryck vid en mycket tidig ålder. Sexton år gammal dömdes han till sex års fängelse för att ha kallat en studiekamrat förrädare då denne frivilligt anslutit sig till den spanska armén. Det är under denna period verket "El Presidio Politico en Cuba" (De politiska fängelserna på Kuba, 1869) produceras, i vilket den spanska kolonialmaktens brutalitet i allmänhet samt de kubanska fängelserna i synnerhet, kritiseras.

Hans kännedom om de progressivaste tänkarna i den kubanska historien (Félix Varela och José de la Luz och Caballero) övertygar honom. En stor väg som löper via landsflykt i Spanien och USA, förbi resor i Amerika och deltagande i Chiquitakriget, möjliggör för hans tänkande att växa och gör honom till en av de mest geniala och mest allsidiga kubanska politikerna och låter honom därigenom inta en frontposition i det kubanska tänkandets 1800-tal.

Han studerade orsakerna till misslyckandet i det Tioåriga kriget (Guerra de los Diez Años) och organiserade med utgångspunkt från detta 1895 års krig.

Han vände sig till alla som önskade självständighet, speciellt de fattigaste, som förmåddes bilda revolutionära klubbar som var den grundläggande enheten i det kubanska revolutionära partiet, Partido Revolucionario Cubano (PRC), som grundades den 5 januari 1892 i Club San Carlos i Cayo Hueso, i Florida (USA), och vars målsättning var att "uppnå självständighet åt Kuba och främja och understödja Puerto Ricos"

Utöver sina politiska insatser, är Martí erkänd för sin poesi och vältalighet såväl som för sina journalistiska insatser.

Han stupade på slagfältet i Dos Ríos den 19 maj 1895.