Från Rilpedia

János Hunyadi, född före 1409, död 11 augusti 1456, var en oäkta furste av det ungerska kungahuset och herre till Transsylvanien. Han är känd för att ha varit en skicklig militär och för att ha fört åtskilliga krig mot Osmanska riket och flera gånger försinkat dess expansion på Balkanhalvön.

Hunyadi hindrade två osmanska invasioner av Ungern åren 1441 och 1442 och kunde på hösten 1443 erövra den serbiska staden Niš från osmanerna. Då han i början av år 1444 lyckats ta större delen av Serbien slöts den 12 juni ett fredsfördrag i Szegedin med den osmanske sultanen Murad. Fördraget bröts dock redan i september samma år av den ungerske kungen Vladislav I efter påtryckningar från påven Eugenius IV och ett korståg mot osmanerna gick av stapeln. De kristna besegrades i grunden i slaget vid Varna den 10 november det året och kung Vladislav dräptes.

Hunyadi blev år 1446 utsedd till Ungerns riksföreståndare eftersom Vladislavs son László endast var fyra år. Hunyadi kom att vara riksföreståndare fram till 1452 då han kom på kant med den ungerska kronan.

Den 21 till 22 juli 1456 besegrade Hunyadi i slaget om Belgrad (Nándorfehérvár, då ungersk gränsstad mot söder) sultan Mehmet II. Av denna anledning hade påven Calixtus III den 29 juni begärt att hela den kristna världen klockan 12 varje dag skulle be för Belgrads försvar. För att inte glömma att slaget vunnits lät påven instifta att man klockan 12 varje dag skulle ringa i kyrkklockorna. Middagsringningen klockan 12 är fortfarande en sed i alla katolska länder.

Hunyadi dog i augusti 1456 i ett utbrott av pesten. Hans äldre son, greven László av Beszterce, blev avrättad 1457, bland annat för mordet på greve Ulrich av Cilli, som var faderns största fiende i den politiska maktkampen i Ungern. Den yngre sonen, Mattias Corvinus, valdes till konung 1458 genom att hans morbror förde med sig sin här till riksdagen. Mattias Corvinus blev sedermera känd som en av de största kungarna i Ungerns historia