Johan Fredrik Fåhraeus

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Johan Fredrik Fåhraeus, född 23 mars 1796 i SliteGotland, död 6 februari 1865 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker. Tvillingbror till Olof Fåhraeus (1796-1884).

Innehåll

Familj

Föräldrar: Köpmannen (Handelsmannen) Karl Niklas Fåhraeus och Margareta Katarina Sturtzenbecker. Tvillingbror till Olof Fåhraeus (1796-1884).

Gift 1821 med sin kusin Immanuella Henrika Sturtzenbecker. (anm. Hans tvillingbror var gift med kusinen Laura Adolfina Sturtzenbecker).

Barn:

Biografi

Efter fem års studier i Uppsala och avlagda examen 1816 blev han anställd som extra ordinarie kanslist i handels- och finansexpeditionen och senare anställd med samma befattning i generaltulldirektionens kansli.

1821 blev han utnämnd till notarie i generaltulldirektionen och protokollsekreterare i konungens kansli varfter han 1825 befordrades till sekreterare i den då nybildade generaltullstyrelsen. 1826 blev han andre departementschef och 1836 kanslidepartementschef.

Vid 1844–1845 års riksdag tjänstgjorde Fåhraeus såsom sekreterare i konstitutionsutskottet och började därmed sitt deltagande i det politiska livet. Antagligen som del i detta uppdrag förordnades Fåhraeus 1846 till ledamot i kommittén för behandling av frågan om nationalrepresentationens ombildning, och denna senare omständighet bidrog icke osannolikt till, att han 23 september 1847 kallades till sin broders efterträdare såsom statsråd och chef för Civildepartementet, där han bland annat genomförde brännvinslagstiftningen 1855, påbörjandet av Statens Järnvägar (proposition 1853 om anslag till ett statsjärnvägsnät) och tillkomsten av Sveriges geologiska undersökning.

Statsrådsämbete innehade han till 16 december 1856, då han på egen begäran entledigades och utnämndes tillgeneraltulldirektör.

Fåhraeus upphöjdes 1857 i adligt stånd, varefter han som riksdagsman deltog i ett par av ståndsriksdagarna, vid vilka han var ledamot i bevillningsutskottet. Han blev 1848 ledamot och 1849 hedersledamot av Lantbruksakademien samt 1856 ledamot av Vetenskapsakademien.

Se även

Källa

Personliga verktyg