JavaScript
Från Rilpedia
JavaScript är ett proceduralt och objektorienterat skriptspråk, utvecklat av Netscape. Javascript används främst på klientsidan i webbtillämpningar, det vill säga exekveras i en webbläsarens javascript-motor. Då Javascript används i webbläsare arbetar det mot ett gränssnitt som kallas Document Object Model (DOM). Vanligtvis inbäddas Javascript i, eller inkluderas från, HTML-sidor. Exempel på användningsområden är kontroll av ifyllda fält innan formulär skickas till en server, funktioner för att visa eller dölja delar av en sida och växling av annonsbilder med visst intervall. JavaScript kan även användas för mer avancerade funktioner i en webbläsare såsom spel och bildbehandling.
Skriptspråket kan även användas som inbyggt skriptspråk i andra program än webbläsare (mer sällsynt). Exempelvis på serversidan, där objekten som manipuleras av naturliga skäl är andra än på klientsidan (webbläsaren), kan man arbeta med anslutningar till databaser, skicka e-postmeddelanden och så vidare.
Innehåll |
Historia och namngivning
Javascript utvecklades ursprungligen av Brendan Eich, då under namnet Mocha som senare ändrades först till Livescript men i och med att Netscape ungefär samtidigt började stödja Sun Microsystems programspråk Java i syfte att kunna ha miniprogram i webbläsaren, valde man att kalla det Javascript, främst i marknadsföringssyfte. Förutom namnet har Javascript inget med programspråket Java att göra förutom att de delar programspråket C:s syntax. Det faktum att namnen liknar varandra har lett till mycket förvirring, och än idag finns det många som tror att Javascript är synonymt med Java.
Javascript dök för första gången upp i Netscape Navigator 2.0B3, släppt i december 1995. Microsoft skapade en egen variant av Javascript, som namngavs JScript för att undvika varumärkesintrång. Denna kom i version 3.0 av Internet Explorer. JScript och JavaScript skilde sig markant på inbyggda objekt och funktioner vilket ledde fram till behovet av en gemensam standard för skriptspråket, standarden kom att kallas för ECMA-262, även känt som Ecmascript.
Flexibiliteten i JavaScript har gjort det till en utav de mest populära programspråk på nätet och är även en utav de lättare språken att lära sig. I och med att webben fortsätter att växa, ser det ut som användning av JavaScript kommer att bli mer populärt, särskilt i Europa och Asien. [1]
Kodexempel
Javascript-koden i detta exempel är inbäddad i HTML-koden med hjälp av en script-tagg och skriver ut texten "Hello, World!":
<script type="text/javascript"> document.write("Hello, World!"); </script>
Syntax
JavaScript stöder det mesta utav syntaxen i C (t.ex. if-satser, while-slingor, switch-satser, osv.). Som i de flesta skriptspråk, är variabeltyper inte knutna till variabeln själv utan snarare dess värde. t.ex. så kan variabeln x vara en sträng som innehåller siffror, det betraktas då inte som ett tal utan just som en sträng. Den strängen kan sedan konverteras till ett tal dynamiskt ex:
<script type="text/javascript"> x="121"; document.write("Variabeln x är en sträng med: "); document.write(x); /* detta trick konverterar en sträng med siffror till ett tal */ x-=0; /* lägg till två */ x+=2; document.write("<br/>Variabeln x är en siffra med: "); document.write(x); </script>
Vilket ger resultatet:
Variabeln x är en sträng med: 121 Variabeln x är en siffra med: 123
JavaScript stöder olika sätt att testa vilken typ av variabel det handlar om.
Skriptbibliotek
För att förenkla användandet av Javascript, DOM och för att undvika återuppfinnandet av hjulet (D.v.s. att man i onödan skriver sådan kod som andra redan har skapat) har erfarna programmerare skrivit Javascript-bibliotek som innehåller funktioner och objekt som man kan återanvända.
Lista på några fria JavaScript-bibliotek
Se även
Externa länkar
- Information om JavaScript från Mozilla
- Ett bildbehandlingsprogram implementerat i JavaScript
- Spaceinvaders skrivet i javascript
Referenser
- ↑ ”Javascript Programmers Trends”. http://www.odesk.com/trends/javascript. Läst 2009-01-15.
