Janafloden
Från Rilpedia
- För floden i Magadan oblast som mynnar ut i Ochotska havet, se Jana (Magadan).
| Janafloden | |
 |
|
| Längd | 872 km |
|---|---|
| Källans ytnivå | - m ö.h. |
| Flöde | 800 m³/s |
| Avrinningsområde | 224 000 km² |
| Källa | Verchojanskbergen |
| Utflöde | Janskijviken, Laptevhavet |
| Världsdel | Asien |
| Länder | Ryssland |
Janafloden (ryska: Я́на, Jana) är en flod i nordöstra Sibirien och mynnar ut i Laptevhavet vid Norra ishavet.
Innehåll |
Geografi
Janafloden börjar mellan Verchojanskbergen och Tjerskijbergen nära staden Verchojansk där källfloderna Dulgalatj och Sartang flyter ihop. Därefter rinner den österut för att sedan vända norrut förbi Ust-Kujga och vidare mot Janskij Zaliv (Janskijviken).
Vattendraget är ca 872 km långt (1 492 km inklusive källfloderna) och mynnar ut i Laptevhavet vid orten Ujodej. Mynningens geografiska koordinater är 71°31′06″ N 136°35′66″ Ö
Förvaltningsmässigt ligger floden i den ryska delrepubliken Sacha i ecoregionen (naturreservatet) Kytalyk våtmarksreservat.[1][2]
Historia
I mitten på 1600-talet arbetade ryske upptäcktsresande Semjon Dezjnjov i området kring floden.
Åren 1892 - 1894 genomförde balttyske upptäcktsresande Eduard Vasiljevitj Toll på uppdrag av Rysslands Vetenskapsakademi geologiska undersökningar i flodens deltaområde.
1996 etablerades naturskyddsområdet Kytalyk våtmarksreservat där floden ingår.[1][2]
2004 hittade ryska arkeologer ca 30 000 år gamla artefakter och lämningar i deltaområdet vilket gör området till den tidigaste bebodda platsen i Arktis.[3]
